Toa – en mänsklig rättighet

Ungefär 673 miljoner människor uträttar sina behov utomhus i diken, på fält eller vid järnvägsspår.

Toabesöket är en självklar del av vardagen i ett välfärdsland som Sverige. Men en stor del av mänskligheten är förvägrad denna rätt och möjlighet.

Toabesöket är en självklar del av vardagen i ett välfärdsland som Sverige. Men en stor del av mänskligheten är förvägrad denna rätt och möjlighet.

Foto: Heiko Junge/TT

Ledare2020-11-18 06:03
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Anna Lindhs minnesfond uppmärksammar och delar i år ut sitt pris till Mary James Gill, en pakistansk människojurist som jobbar för att förbättra villkoren för latrintömmare och andra renhållningsarbetare i sitt hemland. 

Prisutdelningen sker under onsdagen – dagen före Världstoalettdagen 19 november.

Mary James Gills arbete ligger väl i linje med Anna Lindhs engagemang för en rättvisare värld.

Det har skett stora framsteg för att ge fler rent vat­ten, toalet­ter och bättre hy­gien. Men siffrorna från biståndsorganisationen WaterAid visar att det återstår massor att göra. Två miljarder människor saknar toalett!

"Det innebär att det finns fler människor i världen som har en mobiltelefon än som har en toalett. Av dessa två miljarder uträttar 673 miljoner sina behov utomhus i diken, på fält eller vid järnvägsspår", skriver WaterAid.

Organisationen pekar vidare på att mänskligheten varje år producerar över 350 miljoner ton avföring, tillräckligt mycket för att fylla 140 000 olymp­iska sim­bassänger med bajs. 

"Om inte all denna avföring tas om hand på ett säk­ert sätt är risken stor att bak­terier och par­a­siter förore­nar män­niskors när­miljö och vat­tenkäl­lor. Varje dag dör 800 barn i di­ar­résjuk­do­mar or­sakade av bri­s­tande san­itet och smut­sigt vat­ten", framhåller WaterAid.

Det är statistik som påminner om det fantastiska med att bo i ett välfärdsland där rent vatten, toaletter och fungerande avloppssystem betraktas som självklarheter. Samtidigt understryker det vikten av en fortsatt aktiv biståndspolitik.

Sverige kan självfallet inte lösa världsproblemen på egen hand. Men Sverige kan, som världens femtonde rikaste land, göra en insats med betydelse för många människor.

Det är svårt att säga exakt hur mycket det kostar att ge en människa möjlighet till rent vatten eller en toalett. Men på sin hemsida uppskattar WaterAid att det kostar unge­fär 200 kro­nor att se till att en per­son får rent vat­ten.

Enbart en svensk biståndsinsats på 200 miljoner kr kan alltså göra stor skillnad för omkring en miljon utsatta människor i Pakistan eller någon annan del av världen.

En sådan investering bidrar dessutom till en tryggare värld för oss själva. Ju fler som saknar tillgång till vatten, avlopp och toaletter, desto större är risken för spridning av covid-19 och andra smittsamma sjukdomar.

Därför finns mycket goda skäl att stödja Mary James Gill och andra som arbetar för att ge fler människor tillgång till rent vatten och toaletter. Faktum är att det framstår som en av världssamfundets viktigaste uppgifter just nu.