Idag talar i princip alla varmt om Saltsjöbadsavtalet och det historiska handslaget mellan LO och SAF 1938. Men på 1930-talet fanns det många kritiker i LO-leden.
Transport, Byggnads, Målarna och Typograferna ställde sig till en början utanför partssamarbetet.
”I fruktan för döden, begår man självmord”, dundrade Transport.
Saltsjöbadsavtalet blev dock inget fackligt självmord. Tvärtom blev det början på en lång framgångssaga för både folk och företag i Sverige. Löntagarna fick stigande reallöner, sociala reformer och ökad levnadsstandard. Det blev lugnt på arbetsmarknaden och stärkt internationell konkurrenskraft för svenskt näringsliv.
När resultaten kom tystnade också kritiken. Även medlemmarna i Byggnads, Transport och andra kritiska LO-förbund såg att de hade nytta och glädje av Saltsjöbadsavtalet.
Nu, 2021, är ungefär samma delar av LO-familjen arga på LAS-överenskommelsen. Mycket talar dock för att LAS-uppgörelsen i framtiden kommer att beskrivas i lika positiva ordalag som Saltsjöbadsavtalet.
Uppgörelsen innehåller visserligen en del fackliga eftergifter. Men både Kommunal och IF Metall framhåller (i likhet med Unionen, Ingenjörerna och andra tunga tjänstemannaförbund) att den även innehåller ett antal rejäla framgångar.
Dit hör de nya reglerna för inhyrd arbetskraft, visstidsanställningar, hyvling av arbetstid samt – icke minst – den nya modellen för kompetensutveckling.
Statsminister Stefan Löfven (S) talar om "den största trygghetsreformen på svensk arbetsmarknad i modern tid", vilket inte är en överdrift. Kunskap är den viktigaste trygghetsförsäkringen i det moderna arbetslivet.
Digitaliseringen, automatiseringen, robotiseringen och teknikutvecklingen innebär att gamla arbetsuppgifter försvinner och att nya tillkommer.
Därför är möjligheterna till vidareutbildning och omskolning – det som brukar kallas för "det livslånga lärandet" – grundläggande för att människor ska hänga med i alla förändringar och undvika utslagning från arbetslivet.
Av det skälet är det av enormt värde för både arbetare och tjänstemän att Januaripartierna (S, C, L och MP) nu är överens om stora satsningar på omställningsstöd och studiestöd.
Om allt går som det ska under remissrundan och den politiska processen så kommer det nya systemet för omställning och trygghet att vara på plats redan sommaren 2022.
Det är i så fall bra för oss alla. Det kommer att stärka de enskilda löntagarna men också Sverige som industri-, kunskaps- och välfärdsnation.