TCO slår ett slag för kollektivavtalet
Anna-Karin Glanberg, ordförande för TCO-rådet i Norrbotten, slår ett slag för kollektivavtalet.
Foto: Joel Marklund
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
"Vi vill informera om kollektivavtalets värde. Det handlar inte bara om lön, utan också semestervillkor, övertidsersättning, försäkringar, tjänstepension med mera", säger Anna-Karin Glanberg, ordförande för TCO-rådet i Norrbotten.
Hon berättar att TCO räknat ut vad en löntagare med kollektivavtal tjänar på sitt avtal jämfört en person som har samma lön, men i övrigt inte kommit överens med sin arbetsgivare om de förmåner som finns i kollektivavtalet.
"För den genomsnittlige TCO-medlemmen handlar det om ungefär 80 000 kronor per år", konstaterar Glanberg.
På webbplatsen facketforandras.nu pekar förbunden inom TCO på innehållet i sina kollektivavtal.
Årliga löneökningar faller ut för den som har kollektivavtal medan den som saknar kollektivtal måste förhandla själv.
Arbetstidsförkortning finns i kollektivavtalen för de flesta tjänstemän. Vanligen är arbetstiden kortad till 37, 38 eller 39 timmar i veckan. Har man inte kollektivavtal gäller den lagstadgade normalarbetstiden 40 timmar per vecka.
Övertidsersättning regleras i kollektivavtal, men måste förhandlas enskilt av den som saknar avtal.
OB-tillägg är reglerad för den som har kollektivavtal, men inte för den som förhandlar själv.
Föräldralön ersätts upp till 80 procent av lönen i kollektivavtalen. För den som inte har avtalet krävs egna förhandlingar med arbetsgivaren.
Sjuklön ersätts upp till 80 procent av lönen i kollektivavtalen. Den som saknar avtalet får förhandla själv.
Tjänstepensionspengar avsätts automatiskt i kollektivavtalen. Det handlar om 1000-2000 kronor per månad. Har man inte avtal måste man förhandla om det själv.
Utöver detta finns en rad andra försäkringar och förmåner som regleras i kollektivavtalen: Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, försäkringar vid olycksfall, dödsfall eller invaliditet, extra semesterdagar, restidsersättning, jourersättning med mera.
Förhållandena varierar mellan olika avtalsområden. Enligt TCO kan värdet på avtalet svänga mellan 50 000 kronor och 100 000 kronor per år, beroende på bransch och lön.
Men poängen är ändå kristallklar. Kollektivtalen spelar stor roll för tryggheten för både arbetare och tjänstemän.
För både den enskilde löntagaren och arbetsgivaren är det dessutom väldigt praktiskt att det finns ett gemensamt regelverk.
Det skulle ta tid och resurser om varje löntagare och varje litet småföretag skulle behöva sitta och fundera på ersättningen vid sjukdom, arbetsskada, OB, semester med mera.
Det fina med kollektivavtalen är ju också att de bara är ett ramverk. De är inget tak, bara ett golv för löner och förmåner.
Det finns inget som hindrar lokala fack och arbetsgivare att komma överens om bättre villkor än de som finns i avtalen.
Men trots fördelarna med detta regelverk finns det starka krafter som talar illa om kollektivavtalen .
Svenskt Näringsliv, Timbro och andra kampanjorganisationer på högerkanten har länge baktalat facket, kollektivavtalen och arbetsrätten.
Många - icke minst unga - har också djup okunskap om kollektivtalens betydelse. I vårt individualiserade tidevarv tycker många att det låter häftigare med individuella uppgörelser på arbetsmarknaden.
Därför behövs facklig moteld. TCO, LO och enskilda fackförbund måste återigen börja agitera för enkla fackliga sanningen att "vi blir starkare tillsammans".
Det är av stort värde för de enskilda arbetarna och tjänstemännen att ha uppbackning av starka fack som ställer krav på löner, vettiga arbetsmiljöer, semester och bra sociala villkor.
Utan facket, kollektivavtalen och den arbetsrättsliga lagstiftningen utelämnas de enskilda individerna till arbetsgivarnas godtycke. Därför är TCO-kampanjen för kollektivavtalet bara att välkomna.