Swexit saknar folkligt stöd

Det folkliga stödet för EU kan dock aldrig tas för givet. Förtroendet måste förtjänas varje dag.

Ingvar Carlsson och Hans Dahlgren tog strid för svenskt medlemskap i EU i folkomröstningen den 13 november 1994. 25 år senare kan de glädja sig åt resultaten.

Ingvar Carlsson och Hans Dahlgren tog strid för svenskt medlemskap i EU i folkomröstningen den 13 november 1994. 25 år senare kan de glädja sig åt resultaten.

Foto: Claudio Bresciani / TT

Ledare2020-01-30 04:48
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Den 1 januari var det exakt 25 år sedan Sverige tog klivet in i EU (Europeiska unionen).

I en debattartikel i Dagens Nyheter påminner dåvarande statsministern Ingvar Carlsson (S) och dagens EU-minister Hans Dahlgren om vad detta kvartssekel inneburit för svenska folket.

Den som är ung kan arbeta på en bar i Berlin eller plugga i Frankrike. Möjligheten att bosätta sig var man vill – med samma rättigheter som landets egna medborgare – har blivit en stor frihetsreform.

Och på fabriksgolvet ser man betydelsen av EU:s inre marknad. Exportintäkterna bidrar till att finansiera den svenska välfärden.

EU-medlemskapet handlar emellertid inte bara om pengar och personliga fördelar. I sin artikel påminner Carlsson och Dahlgren även om vikten och värdet av europeiskt samarbete för att lösa samtidens stora frågor.

"Genom ett demokratiskt EU finns förutsättningar att göra sådant som ett enstaka land inte klarar ensamt: Stoppa klimatförändringarna, värna säkerheten och stärka ekonomin", framhåller de två S-veteranerna.

Tag bara de många, stora och svåra skogsbränderna i Sverige sommaren 2018. Via ERCC, det europeiska centrumet för katastrofberedskap, fick Sverige hjälp med markstyrkor, helikoptrar och brandflyg.

Italienare, fransmän, polacker, portugiser och andra fanns på plats för att bistå svenska brandmän i en svår situation.

Det säger något om betydelsen av att de europeiska länderna hjälps åt.

Uppenbarligen ser även en klar majoritet av de svenska medborgarna dessa fördelar. Opinionsläget är ett helt annat än i Storbritannien.

Enligt SCB:s stora partisympatiundersökning i november är hela 60,1 procent för EU-medlemskapet. Bara 15,6 procent är direkta motståndare.

Kravet på en Swexit, ett svenskt EU-utträde, har således ett mycket svagt stöd i det svenska folkdjupet. 

Det betyder emellertid inte att det folkliga stödet för EU kan tas för givet. Om människor upplever att EU slutar leverera jobb, välfärd och ekonomisk utveckling riskerar stödet för de europeiska samarbetsidéerna att gå förlorat.

Av det skälet är det också viktigt med initiativen med den sociala pelaren och för att förbättra löntagarnas villkor på den gemensamma arbetsmarknaden. 

Vanliga medborgare och löntagare måste känna att de har glädje och nytta av EU-projektet för att det ska vara långsiktigt hållbart.  Det får aldrig uppfattas som något som bara gynnar en litet politiskt och ekonomiskt jetset-gäng i Europa.