Gult kort till kommissionen

Såväl riksdagen som fack och arbetsgivare höjer ett varningens finger.

"Den svenska riksdagen vill ge EU-kommissionen ett gult kort", konstaterar NSD:s Olov Abrahamsson.

"Den svenska riksdagen vill ge EU-kommissionen ett gult kort", konstaterar NSD:s Olov Abrahamsson.

Foto: TT/NSD Arkiv

Ledare2020-12-15 06:03
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Subsidiaritetsprincipen är ett grundläggande begrepp i EU-sammanhang. Det betyder att besluten ska fattas så nära människor som möjligt. EU ska bara fatta gemensamma beslut om det är effektivare än att de enskilda medlemsländerna agerar på egen hand.

Om medlemsländerna uppfattar att EU-kommissionen lägger lagförslag som bryter mot denna goda princip kan de dela ut ett gult kort för att den ska ändra eller dra tillbaka sitt förslag.

Nu vill den svenska riksdagen dela ut ett sådant gult kort till EU-kommissionen. En enig riksdag – från höger till vänster – vill stoppa EU-kommissionens förslag till direktiv om minimilöner.

"Lönebildning avgörs bäst på medlemsstatsnivå", understryker Anna Johansson (S), ordförande i arbetsmarknadsutskottet, i tidningen Arbetsvärlden.

Även från arbetsmarknadens parter finns ett starkt tryck. I en gemensam debattartikel hos Altinget markerar LO, PTK och Svenskt Näringsliv att kommissionens förslag inte är förenligt med EU:s fördrag.

De pekar på att fördraget uttryckligen undantar "löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller lockout" från EU:s lagstiftningskompetens. 

"Kompetens att lagstifta om löneförhållanden, föreningsrätt, strejk och lockout har inte överlåtits till EU. Det är frågor som ska regleras i varje land", framhåller LO, PTK och Svenskt Näringsliv.

I Sverige, Finland och Danmark funkar detta dessutom på ett alldeles utmärkt sätt.

Fria och självständiga parter ser till att lönebildningen sker i stabila och ansvarsfulla former.

Därför finns inga rimliga skäl att rucka på denna väl fungerande partsmodell.

Problemet är att större delen av EU har helt andra arbetsmarknadstraditioner än Norden. I många europeiska länder ser facket det till och med som bra om EU kan medverka till att pressa upp låga minimilöner.

Följaktligen har det varit svårt att få förståelse för den svenska hållningen i Bryssel. Därför gäller det att regeringsföreträdare, Europaparlamentariker och andra fortsätter att driva på och bilda opinion i frågan.

"Ett alternativ för kommissionen skulle vara att arbeta om förslaget och i stället presentera det som en icke-bindande rekommendation", skriver Europaparlamentarikern Johan Danielsson (S) i Dalademokraten.

Rimligen borde det ligga även i EU-kommissionens intresse att hitta en framkomstväg och fungerande kompromiss.

Det framstår inte som särskilt smart politik att fortsätta driva ett förslag som riskerar att äventyra EU-sammanhållningen och skapa allvarliga problem för de nordiska länderna. Det är skapa splittring och motsättningar totalt i onödan.