Den som studerar kurvorna över ungdomsarbetslösheten hos Ekonomifakta (en webbplats som drivs av arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv) kan få skrämselhicka.

"I en jämförelse med andra länder i EU ligger Sveriges ungdomsarbetslöshet idag på en hög nivå. I januari i år uppgick den till 23,3 procent", skriver Ekonomifakta. Bara Spanien hade en högre siffra.

Bilden blir att nästan var fjärde svensk ungdom går sysslolös. Men den som borrar en stund i statistiken inser snabbt att problemet är långt mindre än vad det ser ut att vara.

Till exempel är det intressant att läsa Tobias Brännemos genomgång på mikrobologgen X (som tidigare hette Twitter).

Brännemo jobbar som chefsekonom hos fackförbundet Unionen och har granskat vad som döljer sig i arbetslöshetssiffrorna.

"Redan vid en skrapning på ytan av statistiken framkommer att merparten av de ungdomar som klassas som arbetslösa är studerande", skriver han. 

En uppdelning av alla 15–24-åringar baserat på studiedeltagande och sysselsättningsstatus visar att 75 procent studerar. 20 procent arbetar. De som varken arbetar eller studerar utgör alltså endast 5 procent av alla personer i åldern 15-24 år. 

"En stor skillnad mot de drygt 20 procenten i arbetslöshetstalet", konstaterar Brännemo.

Denna grupp – alltså ungdomar som varken jobbar eller pluggar – är dessutom låg vid en jämförelse med andra EU-länder.

Endast Nederländerna har en lägre siffra, enligt Eurostat (EU:s statistikmyndighet). Trenden är dessutom att denna grupp har minskat kraftigt i Sverige under de senaste tio åren.

"Vår genomgång visar att det är felaktigt att dra slutsatsen att en stor andel av ungdomarna i Sverige går sysslolösa. De flesta är heltidsstuderande och Sverige har bland de lägsta talen i EU både gällande långtidsarbetslöshet och NEET (Neither in Employment nor in Education and Training)", skriver Brännemo.

Det betyder inte att det saknas bekymmer på arbetsmarknaden. Vi känner alla till problemen i vissa utsatta förorter och vi vet att det finns hemmasittande ungdomar som är i behov av särskilda insatser för att ta sig ut på arbetsmarknaden.

Till detta ska läggas att pandemin slog hårt mot både handeln och besöksnäringen – två sektorer som normalt fungerar som en inkörsport för många unga på arbetsmarknaden.

Därför behövs aktiv jobbpolitik och insatser för de som har det tufft på arbetsmarknaden. Men det finns inga skäl att beskriva problemen med ungdomars utanförskap och arbetslöshet som större och värre än vad de faktiskt är. 

Sverige har inte kollapsat. Våra samhällsproblem är hanterbara.