2 maj 1940 – det vill säga i år för 80 år sedan – kom Folktandvården till Norrbotten. Den första tandvårdskliniken öppnades i Korpilombolo, där sexårige Mårten Johansson blev den första patienten.
Etableringen var resultatet av ett riksdagsbeslut 1938. Den socialdemokratiska regeringen såg behovet av en kraftsamling för att förbättra svenskarnas tandhälsa och tog initiativ till en statsfinansierad tandvård för barn, unga och värnpliktiga.
I alla stycken har Folktandvården varit en succé. Svenskarnas munhälsa är numera i yppersta världsklass.
Norrbotten är inget undantag från regeln. I Norrbotten, där Folktandvården står för hela 98 procent av all barntandvård, är kariesläget till och med bättre än i resten av landet.
"Sexåringarna i Norrbotten och Västerbotten är faktiskt de som har minst karies och lagningar i sina mjölktänder", säger Jonas Thörnqvist", tf chef för division Folktandvård i Region Norrbotten.
Det betyder dock inte att det saknas problem. På vissa orter råder skriande brist på tandläkare och tandhygienister. I en debattartikel i NSD 4 november larmade kommunalråden i Pajala, Jokkmokk och Gällivare om att läget är allvarligt.
Fortfarande finns också stora socioekonomiska skillnader. 28 maj 2019 presenterade SVT en kartläggning som visar en tydlig skillnad mellan de med höga inkomster och de med lägre. Tandhälsan är alltjämt en klassfråga.
Det är också bakgrunden till att socialminister Lena Hallengren tillsatt en utredning för en mer jämlik tandhälsa.
Tanken var att utredningen skulle ha varit klar i mars i år. Men uppdraget att se över alla stödformer har varit lättare sagt än gjort. Därför har utredningens uppdrag förlängts till 1 mars 2021, när ett slutbetänkande ska ligga på regeringens bord.
Den ideologiska inriktningen för utredningsuppdraget är glasklart. Alla bör ha rätt till en god hälsa oavsett inkomst. Ingen ska behöva avstå från förebyggande eller nödvändig tandvård av ekonomiska skäl.
"Vi tittar på helheten. De gemensamma resurserna måste riktas mer till dem som har de största behoven", säger utredaren Veronica Palm, tidigare riksdagsledamot för Socialdemokraterna, till Tandläkartidningen.
En tandvårdsreform kommer så klart att kosta en slant för statskassan. Men det framstår som en högst rimlig prioritering. God tandvård ska vara en allemansrätt i ett välfärdsland som Sverige.
Det framstår dessutom som betydligt mer motiverat än att använda framtidens statsfinansiella reformutrymme för ett nytt jobbskatteavdrag á la Moderaterna.