Ledare: Sveket mot Norrbotten

Den som - i likhet med undertecknad - följt debatten om Norrbotniabanan sedan slutet av 1900-talet förstod att projektet skulle få det tufft under en borgerlig regering.
När den dåvarande S-regeringen presenterade förslaget om Norrbotniabanan 2004 fick den hård kritik från borgerligt håll.

"Norrbotniabanan bör utgå ur investeringsplanerna för 2004-2015", skrev Folkpartiet i en riksdagsmotion 5 oktober 2004.
"Det tydligaste exemplet på hur samhällsekonomiska överväganden åsidosätts är hanteringen av Norrbotniabanan", påstod Kristdemokraterna i en motion samma dag 2004.

I Moderaternas stora partimotion 3 oktober 2005 tog Fredrik Reinfeldt fram stora slaktkniven:
"Regeringen hushåller inte med skattepengarna ... Det senaste exemplet är Norrbotniabanan som prioriteras när det finns mer angelägna projekt att satsa resurser på."

Även under valrörelsen 2006 vädrade Reinfeldt sin antipati mot Norrbotniabanan.
"Det är övermaga att lova spaden i jorden 2010", sa Reinfeldt i NSD 1 september 2006
Orden var en replik till förra infrastrukturministern Ulrica Messing (S) som lovat byggstart av etappen Piteå-Skellefteå senast 2010.

Signalerna från centralt borgerligt håll var alltså tydliga. Norrbotniabanan var inget prioriterat projekt.
Men i en debattartikel 15 september 2006 - dagarna före förra riksdagsvalet - lovade ändå Stefan Tornberg, Centerpartiets starke man i länet, Krister Hammarbergh (M), Anders Pettersson (KD), Anna Grönlund-Krantz (FP) att "alliansen har Norrbotniabanan på spåret".

Säkert var det ett besked som påverkade en del väljare. Både Moderaterna och Centerpartiet gick i alla fall framåt i Norrbotten jämfört med valet 2002.
Tornberg och Hammarbergh blev riksdagsledamöter och tog plats vid vid maktens köttgrytor i Stockholm. Därefter har de haft chansen att driva på för Norrbotniabanan under fyra år.



I dag kan vi konstatera att det var tomt prat att "alliansen hade Norrbotniabanan på spåret". Tornberg och Hammarberg hade inget stöd bland sina partivänner på central nivå. Det blev ingen byggstart 2010, som den förra regeringen utlovade.
Norrbotniabanan ingår inte heller i den borgerliga regeringens plan för investeringar i transportsystemet fram till år 2021.

Det enda som finns är en till ingenting förpliktigande formulering i ett regerings-PM från 30 mars i år: "Trafikverket får i uppdrag att tillsammans med regioner och näringslivsintressenter pröva förutsättningarna för medfinansiering av en järnvägsförbindelse mellan Piteå och Skellefteå".
Annorlunda uttryckt: Om det ska bli en Norrbotniabanan får regionen hosta upp pengarna.
Den borgerliga regeringen ser inte banan som en del av den nationella järnvägspolitiken.

Men inte nog med det. De borgerliga hävdar dessutom att andra järnvägsprojekt i andra delar av landet ställs inför samma krav på medfinansiering.
Det är ett uttalande som har fått Norrbotniabanegruppens företrädare att gå i taket.
"Vi har låtit konsulter granska påståendet. Vi kan konstatera att det inte finns något likvärdigt projekt där näringslivet ställs inför kravet på medfinansiering", säger Peter Roslund, ordförande i Norrbotniabanegruppen.
Näringslivet i Norrbotten och Västerbotten har heller ingen förståelse för att infrastrukturen i norr ska behandlas på annnat sätt än i andra delar av landet.
"Vi är beredda att betala banavgifter när vi trafikerar banan, som vi gör på andra banor", sa till exempel en företrädare för SSAB i ett Nordnytt-inslag i våras.
Därför är det ingen djärv prognos att Norrbotniabanan går en osäker tillvaro till mötes, om de borgerliga får fortsätta att styra. Kravet på medfinansering är orimligt.

I en intervju i Västerbottens Folkblad 12 augusti hävdar ändå vice statsminister Maud Olofsson (C) att regeringen bara säger samma sak som Socialdemokraterna.
Men det är inte sant. Centerledaren lägger ut dimridåer.
1. I sin trafikpolitiska åtgärdsplan har de rödgröna partierna avsatt 10 miljarder kr för byggstart av första etappen.
2. S, V och MP har gemensamt utlovat byggstart av första etappen senast 2014.
3. De tre partierna har inga ultimativa krav på medfinansiering av investeringen.
4. De som trafikerar banan ska betala banavgifter, precis som på andra järnvägssträckor.
Några motsvarande besked finns inte från den borgerliga alliansen.
Borgarna har inget annat att komma med än löst prat om att "pröva förutsättningarna för medfinansiering".