Svaret finns i Mingo Junction

Tidigare livaktiga samhÀllen som Mingo Junction Àr pÄ dekis.

I amerikanska delstater som Pennsylvania, Ohio och Michigan, det som numera kallas rostbÀltet, har massor av industrijobb försvunnit.

I amerikanska delstater som Pennsylvania, Ohio och Michigan, det som numera kallas rostbÀltet, har massor av industrijobb försvunnit.

Foto: Rick Smith/TT

Ledare2020-11-05 06:03
Detta Àr en ledare. NSD:s ledarredaktion Àr socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvÀrderingar.

Det har skrivits spaltkilometer om det amerikanska presidentvalet under de senaste mĂ„naderna. 

MÄnga av dessa artiklar hade vi klarat oss utan. Men det finns Ätminstone ett reportage som pÄ djupet förklarar hur en politisk charlatan som Donald Trump kan vinna sÄ stora framgÄngar.

Expressens Magda Gad och Frida Stranne gjorde ett nedslag i Mingo Junction i Ohio och beskrev allt det som gett vind i seglen Ă„t Trump.

1978 var stĂ„lstaden Mingo Junction inspelningsplats för den klassiska filmen "The Deer Hunter". 

"Ångan steg frĂ„n stĂ„lverket och det var full trĂ€ngsel pĂ„ huvudgatan. I dag Ă€r alla affĂ€rer igenbommade och det Ă€r bara tvĂ„ mĂ€n ute", skriver Gad och Stranne.

SĂ„ hĂ€r ser det ut i stora delar av det som numera beskrivs som rostbĂ€ltet i USA. I delstater som Pennsylvania, Ohio och Michigan har massor av industrijobb försvunnit. Tidigare livaktiga samhĂ€llen som Mingo Junction Ă€r pĂ„ dekis. 

"Jag skyller allt pÄ handelsavtal och globalisering", sÀger en TrumpvÀljare som Expressens reportrar talar med.

I detta land har dessutom trygghetsnÀten varit obefintliga.

Det har inte, som i Sverige, funnits A-kassa och arbetsmarknadsutbildning för dem som förlorat jobben. Det har saknats en aktiv nÀrings- och regionalpolitik som kunnat skapa nya möjligheter för berörda regioner.

Marknaden har fÄtt hÀrja fritt och mÄnga har farit illa.

Oavsett hur det nu gÄr med röstrÀkningen i USA sÄ sÀnder det en viktig signal till hela den industrialiserade vÀrlden.

I grund och botten Ă€r fri handel och öppenhet mellan vĂ€rldens lĂ€nder nĂ„got bra. Men det gĂ€ller att politiken ocksĂ„ har verktyg för att hantera den ökade omvĂ€rldskonkurrens som blir följden. 

Hittills har Sverige, som Ă€r extremt utrikeshandelsberoende, klarat ekvationen vĂ€l. 

Lindholmen i Göteborg, en gĂ„ng i tiden centrum för varvsindustrin i Sverige, Ă€r ett exempel. Efter varvskrisen har det omvandlats till ett omrĂ„de dĂ€r det finns omkring 375 nya företag och arbetar, studerar eller bor minst 24 000 personer.

Det har emellertid inte skett av sig sjÀlv. Det Àr resultatet av en aktiv nÀringspolitik och en nÀra samverkan mellan politiker, nÀringsliv, universitet och statliga myndigheter som skapat hopp och ny framtidstro.

Liknande exempel runtom i landet Ă€r förklaringen till att missnöjespolitiker av Trumps sort aldrig blivit sĂ„ stora i Sverige. 

Det Àr Àven minnesbetan för alla som vill undvika en "Trumpifiering" i Sverige. Det Àr helt enkelt klokt att alltid ha en politik som ser till att skapa trygghet och framtidstro nÀr arbetsmarknaden förÀndras. Marknaden fixar inte allt.