Så kom den dagen i budgetprocessen som finansminister Elisabeth Svantesson längtat efter - stora skattesänkardagen.
På torsdagsmorgonen presenterade hon och företrädare för de andra Tidöpartierna skattesänkningar på 18 miljarder. Den enskilt största budgetpost hon presenterat och lejonparten av det är ännu ett så kallat jobbskatteavdrag.
Mer pengar i plånboken är ju få som tackar nej till, men när man bryter ner det så är det inte direkt miljarder vi pratar om. Ekots beräkningar säger att den som tjänar 35 000 kronor i månaden får en skattesänkning på 215 kronor efter nyår.
Är det verkligen vad landet behöver mest, vad den största delen av reformutrymmet ska gå till?
Efter att ha väntat på försenat tåg på Malmbanan, besökt äldreboende i Jokkmokk, tittat på skolor i Haparanda, kört på vägarna mellan Karesuando och Vittangi och träffat bostadssökande studenter vid Luleå tekniska universitet så vill jag hävda att det finns bättre ställen att lägga gemensamma pengar på.
Dessutom är den budgetram som finansministern arbetar utifrån underfinansierad. Ett medvetet val från henne och något som egentligen inte är problem om man använder låneutrymmet till investeringar i exempelvis vägar, järnvägar eller bostadsbyggande. Men att låna pengar för att sänka skatten det är inget annat än oansvarigt.