Ledare: Styrkeprov i Kaunisvaara

1958 hade byn Kaunisvaara i Pajala kommun hela 800 invånare. Det kokade av liv och aktivitet i ett både ungdomligt och barnrikt samhälle. Bland annat hade byn ett framgångsrikt fotbollslag.
Pajalas kommunalråd Bengt Niska (S) berättar stolt att Kaunisvaaras IF:s pojklag blev tvåa i Lilla VM 1961. Bara IFK Kalix var starkare i 1961 års upplaga av Lilla VM.

I gamla röda Folkets Hus i Kaunisvaara finns bilder och diplom på väggarna som berättar om storhetstiden.
På ett lagfoto hittar jag en gammal NSD-bekant, Torbjörn Bergmark som var chefredaktör på Norrländskan under några dramatiska år i början av 1990-talet. Bergmark växte upp i Kaunisvaara och var duktig fotbollsspelare som ung.

I dag är Kaunisvaara ett litet samhälle. 2010 bor det bara 130 invånare i Kaunisvaara. Befolkningen har mycket hög medelålder. De unga har lämnat byn. Fotbollslaget har lagt skorna på hyllan.
Rationaliseringarna i jord- och skogsbruket, som sysselsatte många på 1950-talet, har slagit hårt mot Kaunisvaara - liksom mot många andra små samhällen i Tornedalen och Norrlands inland.

Men nu finns det helt plötsligt nytt hopp om framtiden. Bygden - som under flera decennier har präglats av nedgång och befolkningsminskning - kan inom några år bli landets hetaste tillväxtregion.
Kaunisvaara kan bli en ny tigerekonomi. Skälet är järnmalmen.
Redan 1918 gjordes de första fynden av järnmalm i området.
På 1970-talet fanns också långtgående planer på att öppna en gruva i Kaunisvaara. Men LKAB gav upp idéerna. Fyndigheterna ansågs inte brytvärda med den tidens teknik och malmkonjunkturer.

Men nu finns en växande efterfrågan i världen, liksom modernare teknik för att utvinna järnmalm. Finanskrisen har visserligen skakat om hela den globala ekonomin, men sannolikt bara på kort sikt.
Nya delar av världen expanderar och investerar. Utvecklingen i Kina, Indien och Mellanöstern kanske bromsas upp något år, men den positiva utvecklingen lär bestå på längre sikt.
Det gör att det blir jätteroligt att vara järnmalms- och gruvföretag under kommande år. Det finns goda möjligheter till vinster och lönsamhet.

Det betyder även att fyndigheterna i Kaunisvaara hamnar i nytt ljus.
Gruvutvecklingsföretaget Northland Resource har inte engagerat sig i regionen bara för att det är kul att klafsa omkring i myrmarkerna runt Kaunisvaara.
Northland Resources ser framför allt en möjlighet att tjäna pengar på Pajalas svarta guld..

I första skedet handlar det om tre järnmalmsfyndigheter: Tapuli, Stora Sahavaara och Pellivuoma. I ett längre perspektiv kan det handla om ännu fler fyndigheter.
"Vi befinner oss i samma läge som Kiruna och Malmberget för 100 år sedan. Det här är början på en lång expansion", konstaterar Bengt Niska, när han guidar mig runt i kommunen.

Redan nu bubblar det av aktivitet i området. 2009 fick Northland Resources sin så kallade bearbetningskoncession från den statliga myndigheten Bergsstaten.
Före sommaren i år förväntas företaget även få grönt ljus från Miljödomstolen.
Siktet är inställt på att börja plocka upp den första malmen ur Tapulimyren, som blir ett dagbrott, under 2012.

Trafikverket och Northland Resources har dessutom ingått en avsiktsförklaring om bygget av en ny järnväg som ska frakta malmen från Kaunisvaara via finska Kolari till hamnen i Kemi.
Ambitionen är att den nya järnvägen ska stå klar i september 2013.
Det handlar om ungefär 15 kilometer ny räls med för att knyta ihop Kaunisvaara med det finska järnvägsnätet.
Många lokala entreprenörer upplever redan positiva effekter av gruvprojektet. En av dem är Patrik Snäll, som äger företaget Snälls Entreprenad AB.
"Vi har expanderat med ungefär 50 procent det senaste året. Vi är 17 anställda i dag. Bland annat levererar vi makadam till finska Banverket för järnvägsdelen på finska sidan", säger Snäll.

Niska räknar med ett jättelyft när gruvverksamheten är i full drift.
"Det handlar om 400 personer som kommer att jobba med själva gruvbrytningen. Ungefär 200 kommer att jobba som entreprenörer. Därutöver finns multiplikatoreffekterna för handel, transporter och andra näringar", säger han.

Men Niska betonar att det är viktigt att alla samhällsintressen är med på noterna, om gruvsatsningen ska lyckas.
"Det krävs ett lagarbete mellan många aktörer", säger han.
Till exempel behöver gruvverksamheten en fungerande energiförsörjning, vilket ställer krav på det statliga energibolaget Vattenfall.
Vidare behövs kunnig personal, vilket kräver en bra yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning.

Dessutom behövs ordentliga pendlingsvägar för de många människor som ska jobba i Kaunisvaara. Detbetyder att Trafikverket måste ställa upp.
När infrastrukturminister Åsa Torstensson (C) besöker Pajala under fredagen kommer Bengt Niska bland annat att lyfta fram behovet av ny väg mellan Anttis och Kaunisvaara.

Det kommer även att krävas statlig uppställning för att klara påfrestningarna på den kommunala ekonomin.
"Vi räknar med att det behövs kommunala investeringar på 100 miljoner kronor under de kommande fyra åren för att klara vatten, avlopp, reningsverk, boende och annan kommunal infrastruktur. Det är pengar som vi inte har i dag", säger Niska.

Befolkningsminskningen - i kombination med minskade statsbidrag - har tärt hårt på kommunkassan. Därför behöver Pajala uppbackning från regering, riksdag och myndigheter för att klara alla stora investeringar.

Det handlar dock inte om statlig nödhjälpspolitik. Tvärtom är det fråga om riktig utvecklings- och tillväxtpolitik .
På samma sätt som Stockholm behöver vägar, järnvägar , broar och annan infrastruktur för att det lokala näringslivet ska kunna växa och utvecklas, så behöver även Pajala en fungerande samhälllsstruktur.