Den 14 maj 1931 – på fredag för exakt 90 år sedan – dog fem människor när svensk militär sköt mot ett demonstrationståg i arbetarsamhället Lunde i Ådalen. Händelserna skildras i Bo Widerbergs prisbelönta film "Ådalen 31" och är en viktig del av den svenska arbetarrörelsens historia.
Striden mellan arbete och kapital ställdes på sin spets. Priset för konfrontationen blev fruktansvärt.
Både fack och arbetsgivare lärde sig dock något av tragedin. Samförstånd och dialog utvecklades till nya nyckelord på arbetsmarknaden.
1938, sju år efter händelserna i Ådalen, kom Saltsjöbadsavtalet och det historiska handslaget mellan LO och SAF. Löntagarna fick bättre villkor, samtidigt som arbetsgivarna fick fasta spelregler och arbetsfred.
Ibland sätts emellertid samförståndsandan på prov även i det moderna Sverige.
Ett exempel är diskussionen om Lex Laval, som blev en ny vattendelare mellan arbete och kapital.
Bakgrunden är följande: 2005 fick den lettiska byggfirman Laval ett stort kontrakt i Vaxholm. Bolaget vägrade dock att teckna kollektivavtal med Byggnadsarbetareförbundet, vilket fick till följd att fackförbundet inledde en blockad.
Fredrik Reinfeldt (M) beskrev Byggnads agerande mot Laval som ”en skamfläck för LO”. MUF och CUF jämförde facket med maffian. Svenskt Näringsliv spände musklerna.
Så småningom ledde det fram till att den borgerliga regeringen införde Lex Laval 2010, en lag som begränsade fackets möjligheter att vidta stridsåtgärder mot arbetsgivare som utstationerar arbetskraft i Sverige.
På den andra kanten svetsades samtidigt Socialdemokraterna och LO samman för fackets rätt att agera mot företag som inte följer svenska kollektivavtal.
Efter valet 2014 gick den nya S-ledda regeringen också i bräschen för att avskaffa Lex Laval, vilket skedde 1 juni 2017.
Striden om Lex Laval påminner om de grundläggande motsättningarna mellan kapital- och löntagarintressen om hur produktionsresultatet ska fördelas. Vi har inte nått historiens slut.
Bra är dock att både fack och arbetsgivare minns vad som skedde i Ådalen och förstår att dessa meningsmotsättningar hanteras bäst i fredliga former vid ett förhandlingsbord.
Sverige utmärker sig idag som ett land med få och små arbetsmarknadskonflikter. Även till synes idylliska grannländer som Norge, Danmark och Finland har en mer konfliktfylld arbetsmarknad.
Resultaten av denna svenska samförståndsmodell är också tydliga. Löntagarna får stigande reallöner, samtidigt som näringslivet står starkt i den internationella konkurrensen.
90 år efter tragedin i Ådalen har Sverige utvecklat ett förhandlingsmaskineri som är ett internationellt föredöme och till glädje för oss alla.