Stoppa skurkföretagen

Ännu en gång kommer det larmrapporter om det hänsynslösa utnyttjandet av utländska bärplockare.

Bärplockarna ska ha rätt till en garantilön på omkring 23 000 kr i månaden. Men i verkligheten ser det ofta ut på ett helt annat sätt.

Bärplockarna ska ha rätt till en garantilön på omkring 23 000 kr i månaden. Men i verkligheten ser det ofta ut på ett helt annat sätt.

Foto: Fredrik Karlsson/TT

Ledare2023-01-17 16:01
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Under helgen rapporterade Sveriges Radios Ekot att Sveriges ambassad i Bangkok stoppat utfärdandet av arbetstillstånd till thailändska bärplockare. 

Skälet är larmen om skuggavtal, allvarliga missförhållanden och människoexploatering.

Bärplockarna ska ha rätt till en garantilön på omkring 23 000 kr i månaden när de jobbar i Sverige. Men i verkligheten ser det ofta ut på ett annat sätt. Många får i det fördolda skriva på skumma skuggkontrakt med thailändska jobbagenturer.

I Bangkok Post har bärplockare berättat om hur de tvingat skuldsätta sig genom att låna stora summor från de berörda företagen – i vissa fall uppemot 40 000 kr för att bekosta visum, flygbiljetter, försäkringar plus en mycket hög ränta.

Under hösten 2022 inkom även flera anmälningar om misstänkt människohandel och människoexploatering i norra Sverige.

Detta är heller inget nytt fenomen. Tyvärr går det inte en bärsäsong i Sverige utan larmrapporter om hur utländska bärplockare utnyttjas och behandlas illa av skrupelfria företagare.

Fattiga människor utlovas goda inkomster och bra boendeförhållanden för att jobba en period i Sverige. Men i många alla fall blir det varken det ena eller andra.

Genom årens lopp har det skett en del för att komma till rätta med detta vidriga utnyttjande av människor. 

Till exempel tog tidigare arbetsmarknadsministern Eva Nordmark (S) flera initiativ för att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten i bärbranschen och andra utsatta branscher.

  • Polisen har fått större befogenheter att kontrollera berörda arbetsgivare.
  • Sanktionsavgifterna för arbetsgivare som utnyttjar arbetskraft har fördubblats. 
  • Ett nytt brott, människoexploatering, har införts brottsbalken. 
  • Åtta myndigheter – däribland Arbetsmiljöverket, Polisen och Skatteverket – har fått ett regeringsuppdrag att arbeta tillsammans mot arbetslivskriminaliteten.
  • Det har etablerats regionala center, bland annat i Umeå, för att hantera problemen.

Men det är tydligt att det behövs mer krafttag och fler insatser för att komma till rätta med eländet och stoppa alla skumraskfigurer.

Konsekvenserna är under alla omständigheter allvarliga. Redan utsatta människor hamnar i kläm. Samtidigt slår det hårt mot seriösa bärföretag och andra arbetsgivare som är noga med att följa svenska lagar och avtal. 

Det sker en snedvridning av konkurrensen, som innebär att schyssta marknadsaktörer riskerar att slås ut av rena skurkföretag.

Därför måste kampen mot arbetslivskriminaliten vara en högprioriterad fråga även för nya arbetsmarknadsministern Johan Pehrson (L). Det handlar om att upprätthålla både anständiga arbetsvillkor för människor och rättvisa konkurrensvillkor för alla näringsidkare.