År 2011 bestämde sig den dåvarande M-ledda regeringen för att skrota högskolebehörigheten vid gymnasieskolans yrkesprogram.
Det gjorde att antalet sökande till yrkesprogrammen omedelbart sjönk kraftigt. Under perioden 2005-2010 sökte 53 procent av eleverna till något av yrkesprogrammen. Men efter förändringen har siffran legat stadigt under 40 procent. Senaste året var den nere i 36 procent.
Det är en utveckling som är mycket oroande med tanke vad som behövs på arbetsmarknaden nu och i framtiden.
Enligt Arbetsförmedlingen finns ett stort behov av bland annat golvläggare, kockar, svetsare, fordonsmekaniker, elektriker, VVS-montörer, murare och undersköterskor – det vill säga människor som gått vägen via ett yrkesprogram.
Därför finns goda skäl för samhället och näringslivet att locka fler till yrkesutbildningarna.
I en debattartikel i Dagens Nyheter 1 juni 2020 pekar dessutom två forskare på att en yrkesutbildning lönar sig för den enskilde individen. De har studerat hur det gått för nästan 50 000 elever som gick i årskurs sex i grundskolan 2008. Nio av tio som valde ett yrkesprogram hade jobb tio år senare.
De tjänade 18 procent mer än de som valt ett högskoleförberedande program, men som inte fortsatt plugga på högskola. De hade också mer stabila anställningar och jobb med mer kvalificerad karaktär.
Med andra ord: Den som går ett yrkesprogram och söker sig till ett traditionellt arbetaryrke har alla förutsättningar att bli en vinnare på arbetsmarknaden.
Våren 2018 gjorde utbildningsminister Anna Ekström (S) ett tappert försök för att stärka yrkesprogrammen och öka antalet sökande till utbildningarna. I en proposition föreslog hon och den S-ledda regeringen att högskolebehörighet ska vara huvudregel men att det ska finnas möjlighet att välja bort behörighetsgivande kurser på yrkesprogrammen.
Förslaget hade starkt stöd hos arbetsgivarna, LO, lärarfacken och utbildningsanordnarna. Men i riksdagen gjorde M, KD, SD, C och L tummen ned för förslaget.
Tyvärr hade det gått politisk prestige i frågan. Det var viktigare för högern och borgarna att hålla fast vid beslutet 2011 än att ta intryck av den starka remissopinionen.
Även sansade och pragmatiska krafter på den borgerliga sidan borde emellertid se behovet av att det blir en förändring inför framtiden.
Det skulle vara till nytta och glädje för hela Sverige om det blev en långsiktig och blocköverskridande överenskommelse för att höja statusen i de yrkesinriktade gymnasieprogrammen.