Stärk skyddsombuden
Skyddsombudens ställning försvagas. Nu krävs ett omtänkande.
Det finns farliga och dåliga arbetsmiljöer även i 2000-talets Sverige.
Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Den svenska arbetsmiljölagen har länge givit skyddsombuden en stark ställning.
Skyddsombuden har rätt att på betald arbetstid utföra sitt fackliga uppdrag - utbilda sig, övervaka att arbetsgivaren sköter arbetsmiljön, kolla att det inte finns skadliga ämnen och farliga anordningar eller liknande.
I värsta fall kan de stoppa arbetet om det finns omedelbar fara för löntagarnas liv och hälsa.
Skyddsombudens starka position är dock ingen självklarhet. Den är - som mycket annat i det svenska samhället - resultatet av facklig kamp och politiska beslut. Facket har argumenterat, tagit strid och förhandlat med arbetsgivarna.
Det har stiftats lagar i riksdagen, inrättats statliga myndigheter som backar upp det lokala arbetsmiljöarbetet och givits stöd till utbildningar.
Men nu pressas de facklig-politiska landvinningarna tillbaka. Direkt efter valet 2006 började den nya borgerliga regeringen en nedmontering av arbetslivspolitiken.
Arbetsmiljöverket har hårdbantats. Före regeringsskiftet fanns 779 anställda på Arbetsmiljöverket. Nu har har verket bantats till 490 personer. Det betyder sämre kontroll på arbetsplatserna och mindre press på arbetsgivarna att åtgärda dåliga arbetsmiljöer.
Arbetslivsinstitutet, som bedrev forskning om problemen i arbetslivet, har lagts ned.
De statliga medel som LO och medlemsförbunden erhåller för att funktionsutbildning av skyddsombuden har minskat.
Det är försämringar som försvagar det lokala arbetsmiljöarbetet och skyddsombudens position. Det slår mot möjligheterna att upprätthålla säkerhet och trygghet på arbetsplatserna.
Arbetsgivarna har uppfattat de nya politiska signalerna från regeringshåll. Svenskt Näringsliv känner stödet från regeringen och går nu till offensiv mot facket.
Den senaste tiden har Svenskt Näringsliv inte krävt bara ingrepp i strejkrätten, försämringar i lagen om anställningsskydd och lönestopp.
Arbetsgivarorganisationen har även skrivit till regeringen och berättat att den vill försvaga fackets inflytande över vem som ska vara skyddsombud. Dessutom vill man mildra straffsanktionerna vid arbetsmiljöbrott.
Det är även bakgrunden till att LO nu tar strid för skyddsombuden och arbetsmiljön.
I en debattartikel i DN 22 juni markerar 15 LO-företrädare att de kommer att lyfta arbetsmiljöfrågorna i nästa avtalsrörelse.
Helt rätt. En god arbetsmiljö är fortfarande inte en rättighet för alla. Varje år dör 70-80 personer på grund av arbetsplatsolyckor i Sverige. Många skadar sig allvarligt.
Därför måste säkerheten bli en huvudfråga i avtalsrörelsen.
Men det är även en fråga för debatten inför nästa års val. Arbetsmiljöverket måste få mer resurser för att kunna göra fler inspektioner. Utbildningen av skyddsombud måste få större statliga anslag.
LO:s undersökning "Samverkan för bättre arbetsmiljö - skyddsombudens arbete och erfarenheter" 2008 visade att omkring 40 procent av skyddsombuden inte hade fått någon utbildning under senaste 12 månaderna.
Så får det inte vara. Det behövs kunniga och engagerade fackliga företrädare som arbetar med arbetsmiljön på arbetsplatserna.