Ställ upp för Pajala
Om det ska bli någon gruvbrytning i Pajala så behövs en fungerande infrastruktur. Vägar, järnvägar och mobiltelefonitäckning måste hålla måttet.
Under måndagen gick Bengt Niska, kommunalråd (S) i Pajala, besök av Thomas Östros, Socialdemokraternas finansministerkandidat.
Foto: K-L Sundqvist
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
1646 anlades Kengis bruk med Junosuando masugn. I Kengis fanns fram till 1715 även kopparsmedja och myntverk. På 1700-talet anlades masugnar i Tornefors och Palokorva.
I slutet av 1800-talet försvann verksamheterna dock efterhand.
Nu drömmer Pajala om en ny framgångsepok. Malmfyndigheterna under blötmyren i Tapilu, i Stora Sahavaara och i finska Hannukainen har skapat förhoppningar om att gruvnäringen ska skapa nya jobb och lokal tillväxt. Det kanadensiska gruvutvecklingsföretaget Northland Resources har redan engagerat sig i området.
De största optimisterna har talat om 3 000 nya jobb, vilket får Ikea-etableringen i Haparanda att blekna vid en jämförelse.
Men nu gäller det även att samhället är med på noterna.
Om det ska bli någon gruvbrytning i Pajala så räcker det inte med bara en malmfyndighet.
Det måste också finnas en fungerande infrastruktur som gör det möjligt att ta tillvara naturtillgångarna.
Kommunalrådet Bengt Niska (S) har bland annat pekat behovet av järnvägar, broar, bättre mobiltelefonitäckning och väginvesteringar.
Hittills har intresset för infrastrukturinvesteringar i regionen varit större på den den finska sidan.
I ett pressmeddelade 16 september i fjol meddelade finske näringsministern Mauri Pekkarinen att den finska regeringen öronmärker 600 miljoner euro (ungefär 5,7 miljarder kronor) för järnvägs- och infrastrukturinvesteringar i norra Finland.
"Vi tror på gruvindustrin i norra Finland", sa den finske ministern i pressmeddelandet.
Vi får hoppas att även den svenska regeringen kommer till samma insikt. I det första skedet - när det gäller malmfyndigheten i Tapuli - räcker det i princip med dagens infrastruktur. Malmen ska grovt uttryckt bara grävas upp, anrikas och sedan fraktas med lastbil till finska Kolari, för vidare transport med järnväg till hamnen i finska Kemi.
Men i nästa skede - när det gäller malmen i Stora Sahavaara och Hannukainen - är det inte lika enkelt. Då handlar det om så stora volymer av malm att det kräver ordentliga förstärkningar och förbättringar av både järnvägar och hamnar.
Därför behövs engagemanget från statsmakternas sida. Den svenska regeringen måste ta lika stort ansvar som den finska för utvecklingen i Tornedalen.
"Som det ser ut nu så håller finnarna på att springa i från. Det är inte bra", sa Thomas Östros, Socialdemokraternas finansministerkandidat, när han besökte Pajala under måndagen.
Så är det.
Den nuvarande regeringen har riktat mycket fokus på Stockholm och Mälardalen. Men det är hög tid att inse att det finns möjligheter att skapa jobb och tillväxt även i norra Sverige.
Pajala har ett bra läge just nu. Missa inte den historiska chansen!