Sociala företag gör nytta
Marknaden är en usel herre men kan vara en bra tjänare.
"Kapitalismen har en inskränkt syn på av den mänskliga naturen när den antar att människor är endimensionella varelser som bara bryr sig en enda sak, jakten på största möjliga vinst", anser Nobelpristagaren Muhammad Yunus.
Foto: MARK EARTHY / SCANPIX
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Historien kan uppvisa otaliga exempel på hur den rika världens företag hänsynslöst roffat åt sig den fattiga världens tillgångar.
Men precis som marknaden är en usel herre kan den också vara en bra tjänare. Insatt i sitt rätta sammanhang kan marknadskrafterna göra nytta.
Muhammad Yunus är ekonomen från Bangladesh som fick Nobels fredspris för att han startade mikro-kreditrörelsen. Sedan ett trettiotal år tillbaka har miljoner kvinnor världen över kunnat försörja sig själva och sina familjer med hjälp av mikrolån.
Yunus ser ingen motsatsställning mellan företagande och social nytta.
Entreprenörskap kan tvärtom vara en drivkraft som påskyndar utvecklingen.
Yunus tror på marknaden, men inte på ohämmade marknadskrafter.
"Kapitalismen har en inskränkt syn på av den mänskliga naturen när den antar att människor är endimensionella varelser som bara bryr sig en enda sak, jakten på största möjliga vinst."
Muhammad Yunus är dock inte rädd för beröringssmitta från kommersiell verksamhet.
Han vill istället öka möjligheterna för företag att bidra till positiva sociala resultat.
Men - och det är avgörande - det måste ske i former där det sociala inslaget står i centrum.
Därför har Muhammad Yunus lanserat en ny ekonomisk verksamhetsform som han kallar socialt företagande.
Sociala företag ska gå med vinst så att de kan investera och utvecklas. Men framgången mäts inte i lönsamhet på insatt kapital utan i vilken grad som de sociala målen uppnåtts.
Dessa mål kan t ex vara att erbjuda billig hälsovård, utveckla fungerande återvinningssystem i fattiga stadsdelar eller ta fram system för förnybar energi som är anpassade till en fattig befolkning.
I sin bok "En värld utan fattigdom" (Bookhouse Publishing) lyfter Yunus själv fram exemplet med den franska mejerikoncernen Danone.
Danone och Grameen Bank - Yunus bankrörelse för mikrolån - har i Bangladesh gått ihop om ett samarbete för att erbjuda näringsriktig och billig yoghurt till fattiga. Mjölken till yoghurten kommer från småbönder och förädlas i lokala fabriker.
Medlemmar och låntagare i Grameen bank distribuerar yoghurten i grannskapet. På så sätt garanteras att den billiga drycken verkligen når de grupper som är tänkt.
I ett socialt företag får investerarna - med tiden - tillbaka sina pengar, men de får ingen avkastning. Drivkraften är istället den nytta som projektet skapar. Som ägare kan investerarna också påverka och utveckla projektet.
Arbetet med sociala företag har bara börjar, så ännu återstår att se hur framgångsrik idén blir.
Mest hoppingivande är att verksamheten inte baseras på föreställningen att de fattiga är passiva offer utan att de kan ta ansvar för sin egen framtid.