Snett om skatter

Det är ointressant att tala om höjda eller sänkta skatter utan att koppla ihop det med vad olika partier vill använda skattepengarna.

När Lars Ohly (V) började prata om sambandet mellan välfärd och skatter avbröts han tvärt av programledarna.

När Lars Ohly (V) började prata om sambandet mellan välfärd och skatter avbröts han tvärt av programledarna.

Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL / SCANPIX

Ledare2010-02-16 07:36
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

I Agendas partiledardebatt nyligen krävde programledarna Vänsterpartiets Lars Ohly på svar om hur mycket av alliansens skattesänkningar han vill återta.
När Ohly började prata om sambandet mellan välfärd och skatter avbröts han tvärt.
"Vi vill ha besked om när och hur mycket."
Så fyrkantig har den politiska debatten om skatter blivit numera att den går helt i svart-vitt: Vill ni höja eller sänka skatterna?
Hur intressant är det? Hur relevant är det? Jo, jag förstår väljarnas intresse av hur olika partiers politik kommer att påverka deras hushållsekonomi och hur skattebördan fördelas mellan olika grupper.
Men höjda eller sänkta skatter är bara ett delsvar på skattefrågan. Det blir alldeles snett om inte skatterna sätts in i ett sammanhang.

Som Lars Ohly påpekade: De skattesänkningar som allianspartierna lovar ut måste även de betalas, antingen med nedskärningar eller med avgiftshöjningar.
Allianspartierna har ju ingen egen hög med pengar som de kan använda för att täcka upp det hål som skattesänkningarna orsakar.

Det första jobbskatteavdraget illustrerade det på ett övertydligt sätt: Avdraget finansierades bl a med försämringar i a-kassan och sjukförsäkringen.
Det var raka rör mellan gynnade och drabbade. Några fick mer pengar kvar i plånboken medan de andra fick mindre i a-kassa och sjukpenning att leva på.
Därför är det ointressant att tala om höjda eller sänkta skatter utan att koppla ihop det med vad olika partier vill använda skattepengarna till och hur välfärd och service påverkas.

Skattenivån är ju en följd av vad man vill åstadkomma på politikens olika sakområden.
Man börjar ju inte med att bestämma hur mycket skatter som ska tas ut och sedan utformar samhället efter det... Eller, förresten - det är ju precis vad moderaterna gör.
Men det logiska är förstås att börja med politiken och sedan diskutera hur mycket den kostar, hur det ska betalas och av vilka.
Så gör det flesta partier. Moderaterna är det enda parti som går med ändan först in i debatten och utgår från slutresultatet.
Men varför ska TV låta sig styras av moderaternas ideologiska perspektiv?
Visst ska man fråga de rödgröna hur de ska finansiera sina utgiftsförslag och hur mycket skatten i så fall måste höjas.
Men då måste man också låta alliansparterna tala om hur samhället påverkas om de genomför sina skattesänkningar och inkomster rycks bort från statskassan.
Var ska i så fall besparingar och nedskärningar göras? Vilka verksamheter anser de är onödiga?

När Fredrik Reinfeldt nu går ut och berättar om hur mer mycket olika LO-grupper fått i plånboken efter genomförandet av jobbskatteavdraget är det naturliga frågan:
Vilka är det som fått betala dessa skattesänkningar?
Hur har skola, vård och omsorg påverkats?
Är det samhälle som växer fram med krympande budgetar, indragen välfärdsservice och växande klyftor mellan olika grupper det samhälle vi vill ha?