Du jobbar åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan. Hur långt bort morgondagens arbetsplats ligger får du veta kvällen innan. Har du otur handlar det om en bilfärd på tre timmar, enkel väg.
Arbetsdagen kan bli femton timmar lång. Du får betalt för åtta.
Det här tycker arbetsgivarorganisationen Almega är en rimlig vardag för fälttekniker. De vägrar gå med på fackets krav att all restid över 30 minuter ska räknas in i arbetstiden. Därför har fackförbundet Seko nu varslat om strejk.
I årets avtalsrörelse har ett flertal konflikter handlat om hur märket ska tolkas, alltså de riktlinjer som IF Metalls avtal sätter upp för resten av avtalsförhandlingarna.
Industriavtalet landade i en löneökning på 6,5 procent över tre års tid och en ”låglönesatsning” – en satsning som ger en procentuellt sett större löneökning till de som tjänar mindre än 24 000 kronor i månaden.
Målet med låglönesatsningen är att successivt utjämna de ekonomiska klyftor som finns inom LO-kollektivet.
Men Svenskt Näringsliv påstår att märket endast består av löneökningen på 6,5 procent. Det är här det blir lite krångligt. För arbetsgivarorganisationerna menar samtidigt att de inte är emot en låglönesatsning, de tänker dock bara erbjuda den inom de redan utlovade 6,5 procenten.
Det skulle innebära att arbetstagarna själva får betala för utjämningen mellan låg- och högavlönad.
Almega är självklart inte sämre än att också sluta upp i kampen mot lågavlönade. I förhandlingarna med Seko om spårtrafikområdet (konflikterna med Almega är många) vägrar de inte bara gå med på låglönesatsningen som den är utformad i industriavtalet, de förespråkar även kartläggning av fackliga medlemmar.
Igår avslöjade tidningen ETC att Almega uppmanat arbetsgivare att ta reda på vilka medarbetare som är organiserade i facket. På arbetsplatser har blanketter delats ut där den anställde ska uppge om hen är fackmedlem och tänker jobba under eventuell strejk.
Det går inte att tolka som något annat än uppmuntran till strejkbryteri.
Att bryta mot strejk är inget brott enligt lagen. Men ska den svenska modellen där villkor och löner förhandlas fram mellan arbetsmarknadens parter bevaras måste strejker respekteras. Annars försvinner arbetstagarnas enda möjlighet att sätta stopp för 15 timmars arbetsdagar eller utjämna löneklyftor.
Får Almega som de vill står vi snart med mössan i hand igen.