Några frågor till en socialdemokratisk finansministerkandidat:
Vad är viktigast i den ekonomiska politiken?
Varför fokuserar partiets representanter då på en helt annan fråga – budgetunderskottet – i kritiken av regeringens ekonomiska politik?
Om nu budgetunderskott är så oerhört viktigt – hur mycket vill Socialdemokraterna själva minska budgetunderskottet 2014?
Socialdemokraternas ledare Stefan Löfven talar mycket om jobben. Det är bra. Där finns kärnan i socialdemokratisk politik.
Men när partiets finansministerkandidat Magdalena Andersson kritiserar regeringen talar hon mest om budgetunderskottet.
I partiledardebatten nyligen gjorde S-gruppledaren Mikael Damberg det till och med till sin huvudfråga.
Vad är det för vildsint taktiserande som den socialdemokratiska ledningen håller på med?
Varför denna fixering vid en fråga som sakligt sett är obetydlig och som väljarna inte bryr sig särskilt mycket om?
För det första är Sveriges offentliga finanser i sådant skick att de tål måttliga budgetunderskott.
För det andra, att i en lågkonjunktur och vid hög arbetslöshet öka efterfrågan i ekonomin – även om de offentliga finanserna går på minus – det har socialdemokratiska finansministrar gjort i decennier.
Anders Borgs femte jobbskatteavdrag är dålig jobbpolitik och orättvis fördelningspolitik. Men kritisera då Borg för det, inte för att de offentliga finanserna visar underskott.
För det tredje, om Socialdemokraterna nu anser att budgetunderskottet är så oroande, vad gör de själva i sitt budgetalternativ?
I budgetmotionen för 2014 räknade regeringen med ett underskott på 58 miljarder kronor. Socialdemokraternas alternativ landade på 54 miljarder kronor.
Istället för 1,5 procent av BNP, ligger S på 1,4 procent av BNP.
Om Socialdemokraterna själva inte har högre ambitionsnivå än att minska budgetunderskottet med 0,1 procentenhet mer än regeringen verkar detta inte precis vara den stora skiljelinjen i svensk ekonomisk politik.
För det fjärde, att opåkallat larma om budgetunderskottet är att stryka fördomar medhårs.
Att skrämma med underskottsspöket imponerar kanske på en del väljare, men alla med någon kännedom om sakförhållandena vet att det bara är ett spel för galleriet.
Att Socialdemokraterna väljer att riskera trovärdigheten i sin ekonomisk-politiska analys bara för några billiga debattpoängs skull är alarmerande.
Stabila offentliga finanser är ett viktigt mål i den ekonomiska politiken. Men det är inte det enda målet.
Och det kan inte drivas som om det offentliga budgetsaldot alltid måste ligga över noll.
I stället för att skrämma med budgetunderskott borde socialdemokraterna precisera och utveckla sin jobbpolitik.
Kritisera Anders Borg för hans orättvisa och ineffektiva jobbskatteavdrag och för att han tagit alltför lätt på kampen mot arbetslösheten.
Men sluta tjata om underskottet.