17 januari 1991 gjorde dåvarande miljöministern Birgitta Dahl (S) tummen ned för fortsatt gruvbrytning i Laisvall i Arjeplogs kommun.
”Det skulle innebära att omistliga naturvärden gick förlorade”, ansåg hon och sa blankt nej till gruvbolaget Bolidens begäran om att få torrlägga delar av sjön Laisan för att komma åt malmen på botten av sjön.
Beskedet var ett hårt slag mot Arjeplog.
Gruvan i Laisvall svarade för 80 procent av industrijobben i den lilla inlandskommunen, jobb som successivt avvecklades under 1990-talet. 2001 stängdes gruvan för gott.
S-regeringen lovade att kompensera för förlusten av gruvjobben. Redan 1991 tillsattes Arjeplogsdelegationen. Samtidigt avsattes 100 miljoner kronor för insatser i kommunen.
Under 1990-talet gjorde Stig Modig och Arjeplogsdelegationen storartade insatser för att skapa nya arbetstillfällen. Det tillkom nya jobb i tjänstesektorn, biltestverksamheten och turistnäringen.
Insatserna hade stor betydelse för att bredda den lokala arbetsmarknaden. Utan Arjeplogspaketet skulle kommunen ha befunnit sig i ett betydligt sämre läge i dag.
Men förlusten av gruvverksamheten märks. Utan gruvan har Arjeplog tappat befolkning.
1990 bodde det 3700 invånare i kommunen. I dag är invånarantalet bara 3000 personer.
Vi talar om en förlust av en femtedel av befolkningsunderlaget. Följaktligen blir det tuffare för kommunen att klara skolor, äldreomsorg och kommunal service.
Arjeplog hör nu till de kommuner som slåss för sin överlevnad.
Därför reagerar jag mot dem som en smula lättvindigt motsätter sig gruvor och säger att det går att skapa jobb och utveckling på andra sätt i Norrbotten.
Arjeplogsexemplet visar att det inte är riktigt så enkelt. Engagerade entreprenörer och duktiga lokalpolitiker har slitit stenhårt – tidvis med statlig uppbackning.
Det har satsats på turism och biltestanläggningar. Statliga jobb har omlokaliserats. Arvidsjaur har fått en modern flygplats. Men det har uppenbarligen inte räckt för att vända trenden.
Därför går det inte att underskatta gruvindustrins betydelse för norra Sverige. Den är en, i verklig mening, basnäring.
Norrbotten måste självfallet vässa turism, upplevelseindustri, testverksamhet, IT och andra näringar.
Men länet måste även vårda och utveckla sina traditionella basindustrier.