Skrota tidsomställningen

Både det folkliga trycket och den etablerade forskningen är starka argument för en förändring.

"Både det folkliga trycket och den etablerade forskningen är starka argument för en förändring", skriver NSD:s Olov Abrahamsson.

"Både det folkliga trycket och den etablerade forskningen är starka argument för en förändring", skriver NSD:s Olov Abrahamsson.

Foto: TT/NSD Arkiv

Ledare2021-03-23 06:03
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Hör du till dem som är irriterad på det ständiga växlandet mellan vinter- och sommartid? I så fall finns hopp om en bättre tillvaro.

2017 väckte Finland frågan om att avskaffa tidsomställningen inom EU efter ett medborgarinitiativ med över 70 000 namnunderskrifter.

Det gjorde att Europaparlamentet i februari 2018 uppmanade EU-kommissionen att göra en utvärdering av nuvarande tidsreglering. 

Det var en process som slutade med att EU-kommissionen redan samma år la ett förslag om att avskaffa tidsomställningen.

2019 tog också en klar majoritet av Europaparlamentet ställning för att skrota tidsomställningen. 410 ledamöter röstade ja och 192 nej. 51 ledamöter lade ner sina röster.

Problemet är bara att EU:s ministerråd (som representerar regeringarna i EU:s 27 medlemsländer) ännu inte satt ned foten i frågan. 

"För att inte Europa ska bli ett lapptäcke av olika tidszoner krävs det ordentlig samordning mellan länderna, och den kommer att ta tid. Dessutom är vi mitt i en pandemi, så det finns viktigare saker för EU att hantera just nu", säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), vars departement hanterar frågan för Sveriges räkning, i en SVT-intervju.

Svenske socialdemokraten Johan Danielsson, som är Europaparlamentets chefsförhandlare i ärendet, driver dock på för att skynda på förändringen. 

"Vi vet att tidsomställningen ställer till problem i transportsektorn, energisektorn och jordbrukssektorn. Den enda fördelen som jag kan komma på med att ha kvar tidsomställningen är att man vet när utemöblerna ska fram och tillbaka", säger Danielsson i ett pressmeddelande.

Från folkhälsosynpunkt finns dessutom fördelar med att ha sommartid året om. 

Katarina Wulff, forskare vid Umeå universitet, menar att förändringar i sömn och dygnsrytm påverkar vår hälsa.

"Jag tror att en plötslig omställning av den mekaniska klockan stör vårt biologiska tidtagningssystem. Därför tycker jag det är bättre att tidsomställningen överges", säger hon.

Även en kartläggning från Statskontoret att en omställning till ständig sommartid sannolikt är positiv för folkhälsan eftersom ljusare och varmare kvällar uppmuntrar till mer fysisk aktivitet. 

Natten mellan 27 och 28 mars är det återigen dags att ställa om klockan från vinter- till sommartid. I slutet av oktober sker sedan återgången till vintertid igen (om inte EU:s ministerråd plötsligt kommer till skott).

Allt talar dock för att detta gamla system kommer att vara ett minne blott inom några år. Både det folkliga trycket och den etablerade forskningen är starka argument för en förändring.