I en intervju i SVT skyller skolminister Lotta Edholm (L) besparingarna i skolan på landets kommunpolitiker. Det är ett uttalande som fått Lärarfacket att gå i taket.
"Skyll inte ifrån dig när det är ditt fel, Edholm ... Det är regeringen som ytterst avgör hur mycket kommunerna har att röra sig med", skriver Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand, Sveriges Lärare, i en debattartikel i Expressen.
De pekar på att höjningarna av statsbidragen inte på långa vägar räcker att för stoppa de nuvarande nedskärningarna på kommunal nivå.
Skola och utbildning tillförs cirka 5,5 miljarder kr i regeringens höstbudget. Totalt höjs de generella statsbidragen med 10 miljarder kr. Men Lärarfacket konstaterar att staten och kommunerna hade behövt skjuta till så mycket 28 miljarder kr för att undvika ytterligare besparingar i skolor, sjukvård och äldreomsorg.
Pris- och kostnadsökningarna slår hårt mot alla lokala välfärdsverksamheter.
"Skolan var underfinansierad redan före lågkonjunkturen, och nu är marginalerna obefintliga. Det är en ohållbar situation som riskerar att leda till att fler lämnar skolans yrken och att fler elever slås ut. Att hänvisa till inflationstrycket duger inte – att satsa på skola och utbildning är att rusta Sverige för framtiden", säger Åsa Fahlén i ett pressmeddelande.
Edholms eget parti, Liberalerna, har dessutom som ett uttalat mål att staten ska ta ett starkare grepp kring skolan.
I den politiska logikens namn är det väl då också rimligt att staten tillskjuter mer pengar och tar ett större ekonomiskt ansvar istället för att lassa över problemen på landets kommuner.
Under en följd av år har det även skett en kraftig urholkning av statsbidragen till vård, skolor och omsorg, eftersom de inte räknats upp i samma takt som pris- och kostnadsökningarna.
SKR (Sveriges kommuner och regioner) har räknat på utvecklingen sedan 2011.
"Om statsbidragen hade varit värdesäkrade hade de generella statsbidragen varit 25 miljarder mer än de är i dag", säger SKR-basen Anders Henriksson i en intervju i Aktuellt i Politiken.
Samtidigt vet vi att statsfinanserna är i mycket gott skick. Sverige har en rekordlåg statsskuld och hör till de bästa i EU-klassen.
Därför hade varit fullt möjligt att höja statsbidragen med uppemot 30 miljarder kr utan att det äventyrat statsfinanserna. Men Tidöpartierna (M, SD, L och KD) gör bara en mindre statsbidragshöjning, vilket kommer att få konsekvenser i den lokala vardagen.
Vi ser det redan i form av uppsägningar av barnskötare och elevassistenter i vissa hårt trängda kommuner – och situationen riskerar nu att förvärras under kommande år.