I mitten av september stängde Nya Raketskolan, som har omkring 230 elever, i Kiruna efter ett skyddsstopp. Bakom stoppet låg brist på lärare, få behöriga lärare samt att de som jobbar var nära utmattning.
29 september stängde ytterligare en skola i kommunen av samma skäl. Det handlar om elever som går årskurs 4-9 på Vittangi skola. Där har bara 15,4 procent av lärarna behörighet i minst ett ämne.
Avgående kommunalrådet Gunnar Selberg (C) menar att bristen på lärare hänger ihop med bostadsbristen i kommunen. Men Lärarförbundet – det vill säga de som representerar professionen – pekar istället på kommunledningens strukturförändringar (läs: besparingar). De har bidragit till att många valt att lämna läraryrket.
"Våra medlemmar säger att de valt att gå till andra yrken eller gå i förtidspension för att man inte orkar med den här omstruktureringen", säger Carina Lidberg, huvudskyddsombud hos Lärarförbundet i Kiruna, i NSD.
Mats Taaveniku (S), som med all sannolikhet tar över ordförandeklubban i kommunstyrelsen i Kiruna vid årsskiftet, pekar vidare på att neddragningen av 50 elevassistenter har slagit hårt mot lärarna.
Det blev merarbete och tuffare arbetsvillkor för lärarna när kommunen drog ned på en yrkesgrupp, elevassistenterna, som har som uppgift att stödja och hjälpa elever med särskilda behov.
I Lärarförbundets ranking över landets bästa skolkommuner har Kiruna också sjunkit som en sten under Gunnar Selbergs styre.
Kiruna parkerar nu på plats 271 av landets sammanlagt 290 kommuner, vilket är absolut sämst i hela Norrbotten.
Det blir en grannlaga uppgift för en ny kommunledning att vrida skolpolitiken i en annan riktning. Men det är ett arbete som måste börja omgående.
I sitt kommunalpolitiska handlingsprogram har Socialdemokraterna en del idéer som bådar gott. Det handlar bland annat om insatser för att förbättra arbetsmiljön i skolan och "mer resurser för extraordinära stödinsatser".
Det är förslag som snabbt behöver förvandlas från ax till limpa, det vill säga gå vägen från att vara politiska föresatser till att bli konkret handling.
Kiruna har inte råd att missköta skolan på det sätt som skett under de senaste åren.
En bra skola är en central pusselbit i arbetet för att göra Kiruna till en attraktiv kommun för fler, icke minst unga barnfamiljer.
Taaveniku & Co har ställt in siktet på att Kiruna ska ha 2 500 fler invånare till 2030. Om det ska vara möjligt så gäller det att skolan och lärarnas arbetsvillkor prioriteras betydligt högre än vad som varit fallet under det avgående styret i Kiruna kommun.