Hur får vi råd med välfärden?
Frågan ställs allt oftare, nu senast i en rapport från Studieförbundet Näringsliv och samhälle (SNS)
SNS-rapporten är i många avseenden betydligt mer optimistisk än andra liknande alster.
Den slår fast att det är möjligt att bevara den svenska modellen, även om den, likt andra ekonomanalyser, är skeptisk till möjligheten att höja skatterna.
På ett seminarium om rapporten (finns på SVT Forum) deltog också finansminister Anders Borg.
Han bedyrade att det råder bred enighet om den svenska modellen, att den ska gälla alla och att den ska finansieras gemensamt.
Efter denna läpparnas bekännelse kom dock en helt annan visa.
För Anders Borg handlar bevarandet av välfärdsstaten i första hand om stabila offentliga finanser (förvånad, någon?).
Tillväxt och och sammanhållning ska främjas i första hand med satsningar på utbildning, barnomsorg och infrastruktur, inte med utbyggda trygghetssystem.
Socialförsäkringar verkar knappt finnas i Anders Borgs värld. Och finns de är de bara kostnadsdrivande och ska klämmas åt.
"Man måste våga vara tuff mot transfereringssystemen för de har betydande risker med sig. De driver ut människor i utanförskap och fattigdomsfällor", hävdade han på seminariet
Tuffa tag mot trygghetssystemen, det är ju precis vad alliansregeringen tagit till.
Transfereringsutgifterna (a-kassa, sjukförsäkring, pensioner) har skurits ned med ett par procent mellan 2006-2012 samtidigt som utgifterna för verksamheterna i bästa fall legat stilla.
A-kassan ger idag bara var tionde arbetslös som varit heltidsarbetande 80 procent av inkomsten.
I stället växer det fram en privat marknad. Starka fackförbund erbjuder kompletterande arbetslöshetsförsäkringar, en halv miljon svenskar täcks av en privat sjukförsäkring.
Därmed har vi tagit de första stegen mot en tvåfilsmodell där den som har råd går före och får mer medan övriga får hålla tillgodo med ett allt torftigare offentligt utbud.
Är det den utvecklingen som Anders Borg önskar sig? Han har i alla fall inte gått emot den.
Mot detta kan ställas välfärdsforskaren Joakim Palmes vision.
Socialförsäkringarna stärker de gemensamma intressena i samhället, hävdade Palme på seminariet.
Bra a-kassa ger trygghet i förändringen, men ökar också beredskapen till omställning och förändring. Dessutom håller den uppe efterfrågan i ekonomin i lågkonjunktur.
Palme konstaterade att det inte räcker med att enbart tala om breda socialförsäkringar, man måste också värna dem i praktiken.
Anders Borgs tal om den breda enigheten om den svenska modellen har svag förankring i hans egen politik.
I själva verket går en djup ideologisk klyfta mellan Moderater och Socialdemokrater om den svenska modellen.
Man är inte alls överens om hur framtidens välfärdsstat ska se ut. Fast – det har de gemensamt – inget av partierna vill på allvar diskutera frågan i valrörelsen.