Skakigt läge för handeln

Exportpolitiken kommer att vara central för att hantera följdverkningarna efter covid-19.

Det finns en del att göra för utrikeshandelsminister Anna Hallberg och näringsminister Ibrahim Baylan.

Det finns en del att göra för utrikeshandelsminister Anna Hallberg och näringsminister Ibrahim Baylan.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ledare2020-07-01 06:03
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Punkt 13 i Januariavtalet mellan S, C, L och MP handlar om utrikeshandeln. 

"En exportsatsning för fler jobb i hela landet genomförs. Den befintliga exportstrategin utvecklas med fokus på hållbarhet – ekonomiskt, socialt och ekologiskt", skriver de fyra samarbetspartierna i den gemensamma överenskommelsen.

Det är ett arbete som blir än mer viktigt under och efter covid-19.

Exporten har enorm betydelse för jobb och företagande i hela Sverige. Totalt motsvarar varu- och tjänsteexporten cirka 45 procent av Sveriges BNP (bruttonationalprodukt).  

Den sysselsätter omkring 1,5 miljoner människor i vårt avlånga land. Enbart Norrbotten finns ungefär 34 000 arbetstillfällen som är direkt eller indirekt beroende av exporten.

Kort sagt: Utan LKAB:s anläggningar i Malmfälten, SSAB i Luleå, Smurfit Kappa i Piteå, SCA i Munksund och Billerud-Korsnäs i Karlsborg skulle Norrbotten vara en fattigare region.

Timmerlassen längs vägarna gör det möjligt att satsa på förskolor. Malmtågen bidrar till hälsocentraler och hemtjänst.

Därför är det illa för oss alla när utrikeshandeln tappar fart och orderingången sjunker som ett resultat av coronakrisen.

Det slår direkt mot jobben i exportföretagen. Men indirekt påverkas i princip hela arbetsmarknaden och all välfärd i Sverige. Man behöver som bekant ha något att fördela för att kunna bedriva fördelningspolitik.

Av det skälet sitter utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) just nu på en nyckelbefattning i regeringen. 

Exportpolitiken kommer att vara central för att hantera skadeverkningarna efter covid-19. När pandemin så småningom börjar släppa sitt stryptag runt världsekonomin gäller det att både politiker och näringsliv i Sverige är på tå.

De regionala exportcentrum, som byggdes upp på 21 platser i Sverige under mandatperioden 2014-2018, behöver vässas och utvecklas. De är och kommer att vara viktiga för att ge råd och stöd för mindre och medelstora företag som vill ge sig ut på de internationella marknaderna.

Sveriges närvaro på det som förväntas bli de stora tillväxtmarknaderna behöver förstärkas. Under den förra mandatperioden öppnades Business Sweden-kontor bland annat i Filippinerna, Iran och Singapore. Fler liknande initiativ kommer att behövas framöver.

Det finns förutsättningar för Sverige att hämta igen det som nu går förlorat. Men det kommer inte att ske av sig själv. 

Det kommer att krävas offensivt, hårt och uthålligt arbete för att stärka den svenska exporten efter coronakrisen. Det finns att göra för Hallberg & Co.