Synen på vad som är en riskfylld arbetsmiljö behöver moderniseras och förändras.
Det handlar inte längre bara om farorna som finns på mansdominerade arbetsplatser som bostadsbyggen och tung industri. I växande utsträckning handlar det även om de psykosociala arbetsvillkoren i kvinnodominerade jobb med social inriktning.
En rapport från Afa Försäkring ger svart på vitt. Anställda inom socialt arbete – till exempel socialsekreterare, kuratorer och psykologer – löper större risk att drabbas av långvarig sjukskrivning än andra yrkesgrupper inom kommuner och regioner.
Den absolut vanligaste orsaken till långa sjukskrivningar är reaktioner på svår stress, exempelvis utmattningssyndrom.
Den näst vanligaste orsaken är så kallat förstämningssyndrom, som framför allt handlar om depressioner. Det är kvinnor i 40-årsåldern som löper störst risk att drabbas.
Med andra ord: Människor, som ska bistå och hjälpa andra, riskerar alltså att själva drabbas av ohälsa.
Det finns dock vissa hoppingivande tecken i statistiken.
Under perioden 2016-2019 avsatte den tidigare S-ledda regeringen 250 miljoner kronor extra per år för att stärka den sociala barn- och ungdomsvården – och det är en satsning som haft effekt.
Från och med 2018 kan man skönja en förbättring i siffrorna från Afa. Färre av de intervjuade anger att de har för mycket att göra, måste arbeta massor av övertid och att arbetet hopar sig.
De som säger att de har en lagom arbetsbelastning har ökat från 10 till 21 procent under perioden 2014-2018.
Det betyder emellertid inte att allt är bra eller går åt rätt håll.
"Problemet med personalomsättningen hänger kvar. 43 procent säger att det är troligt att de kommer att söka nytt arbete", säger Pia Tham, professor i socialt arbete vid Högskolan i Gävle, som intervjuas på webbplatsen Sunt Arbetsliv.
Fortfarande är det också många som säger att de har en alltför hög arbetsbelastning. Ett annat problem är att socialsekreterarna ofta är ensamma med klienterna och har en mycket utsatt arbetssituation.
Därför behöver både stat och kommuner fortsätta att uppmärksamma och förbättra arbetsvillkoren på landets socialkontor. Till exempel har Arbetsmiljöverket pekat på att arbetsgivarna måste stärka mentorskapet och chefsstödet till nyutexaminerade socialsekreterare, som ofta får hantera mycket svåra ärenden redan som nya på jobbet.
Det är en uppmaning som behöver tas på största allvar av både politiker och chefstjänstemän i samtliga kommunhus från Ystad i söder till Kiruna i norr.
Det blir svårt att rekrytera till de viktiga arbetsuppgifterna inom socialtjänsten om det inte sker en ordentlig förbättring av arbetsmiljö.