I TV4:s Nyhetsmorgon under helgen utfärdade statsminister Ulf Kristersson (M) ett storstilat löfte till Sveriges kommuner och regioner (SKR). Han sa att regeringen inte kommer att svika välfärden.
"Det är regeringen och samarbetspartierna som kommer lägga fram den budget som också kommer se till att vi inte säger upp människor i den svenska sjukvården", sa han i Nyhetsmorgon.
Det är ett välkommet men senkommet besked. Problemen i vård-Sverige har varit kända länge.
Redan 2 november 2022 fick den då nytillträdda finansministern Elisabeth Svantesson (M) ta emot en dramatisk hemställan från SKR.
SKR pekade på att den försämrade konjunkturen – i kombination med pris- och löneökningarna – kommer att "kraftigt påverka" ekonomin de kommande åren.
Skatteunderlaget krymper samtidigt som kostnaderna ökar. Enligt SKR förväntas årliga underskott i sektorn på omkring 20-30 miljarder kr under de kommande åren.
Följaktligen krävde SKR en rejäl uppräkning av statsbidragen för att inte urholka kvaliteten i vård, skolor och omsorg.
Sedan dess har Svantesson och Tidöpartierna haft nästan 1,5 år på sig för att agera. Men i statsbudgeten för både 2023 och 2024, liksom vårändringsbudgeten 2023, valde regeringen och Sverigedemokraterna att prioritera annat.
Det var viktigare att sänka skatterna till sin lägsta nivå sedan 1975, som Moderaterna gärna skryter om. Statsbidragen till kommuner och kommuner räknades inte ens upp i samma takt som inflationen, vilket nu påverkar vård, skolor och omsorg.
Särskilt tufft är läget för sjukvården. Trots att nästan alla regioner gör kraftiga besparingar väntas det totala underskottet bli 24 miljarder i år.
Skräckscenariot, som SKR målade upp hösten 2022, är alltså verklighet.
Därför är det bra att Kristersson äntligen kommit till insikt om att sjukvården behöver ett tillskott. Men regeringens senfärdighet och skattesänkningar har tyvärr bidragit till att förvärra sjukvårdskrisen i såväl rödgrönt som borgerligt styrda regioner.
Frågan är dessutom hur stort regeringens utlovade tillskott blir och när det kommer. Det räcker inte med småpengar.
Statsbidragen skulle behöva höjas med 25-30 miljarder kr enbart för att täcka underskotten. Vill regeringen dessutom bidra till att höja kvaliteten i svensk sjukvård behövs ännu mera cash.
Bara ett exempel: I Region Södermanland har det borgerliga styret varslat 700 anställda för att hantera ett miljardunderskott.
Följaktligen behövs en både snabb och sjujäkla höjning av statsbidragen för att undvika massuppsägningar inom hälso- och sjukvården