Seko reagerar

Det enda rätta är att riva upp bonusdirektiven för de statliga företagen.

Janne Rudén, ordförande i fackförbundet Seko, som organiserar många statligt anställda, reagerar med ilska mot bonussystemen i de statliga företagen.

Janne Rudén, ordförande i fackförbundet Seko, som organiserar många statligt anställda, reagerar med ilska mot bonussystemen i de statliga företagen.

Foto: FREDRIK PERSSON / SCANPIX

LEDARE2009-03-11 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
"Det är en smitta från det privata näringslivet". Så förklarar finansminister Anders Borg (M) bonussystemen i de statliga företagen. Men Anders Borg och regeringen kan inte smita undan sitt eget ansvar för riktlinjerna för bonussystemen.
Direkt efter regeringsskiftet 2006 började nya näringsministern Maud Olofsson (C) argumentera för generösare bonusar för statliga toppchefer. Maud Olofsson la ut texten ordentligt i en DN-intervju 27 oktober 2006.

I juli 2008 fick Olofsson också som hon ville. Hon och övriga ledamöter i regeringen, inklusive finansminister Anders Borg, införde nya riktlinjer med generösare ersättningar till chefer, direktörer och andra ledande befattningshavare i de statliga företagen.
Den tidigare s-regeringens direktiv från 2003 revs upp. Det generella motståndet mot bonusar i statlig verksamhet togs bort. Även förbudet mot bonus vid förluster slopades. Dessutom tog den nya regeringen bort det gamla stoppet för särskilda program som riktas enbart till personer i ledande ställning.

Följden har blivit ett miljonregn över toppcheferna i ett antal statliga verksamheter. Mest anmärkningsvärt är de fyra AP-fonderna som under 2008 tillsammans förlorade cirka 200 miljarder kronor - eller runt 100 000 för varje ålderspensionär. Ändå regnar det pengar över fonddirektörerna.
Därför är det hyckleri av Anders Borg att kritisera bonushysterin i det privata näringslivet. Han och hans egen regering har medverkat till exakt samma bonustänkande i de statliga företagen.

"Det enda rätta är att riva upp bonusdirektiven. Om regeringen vägrar kommer vi socialdemokrater att ta initiativ till detta i riksdagen", säger Karin Åström (S), ledamot i riksdagens näringsutskott.
Helt rätt. Statliga chefer ska ha bra betalt, men det ständiga trixandet med förmånliga bonusar, generösa pensioner och fallskärmslösningar är stötande och har inget folkligt stöd.

Fackförbundet Seko, som organiserar många statligt anställda, har låtit Novus Opinion undersöka hur svenska folket ser på höjda bonusar och ersättningar till cheferna i de statliga bolagen.
Av 1 000 intervjuade svarade 90 procent att regeringen borde införa ett stopp. Sju procent tyckte inte att ett stopp behövs, tre procent visste inte.
Resultatet får Sekoordföranden Janne Rudén att kräva att regeringen går från ord till handling.
"Det är nu dags att de använder sitt ägarskap till att påverka bonussystemen för de höga cheferna i de statliga bolagen", säger Rudén.

Den fackliga kritiken är motiverad och begriplig. Sverige befinner sig just nu i ett läge där arbetsgivarna börjar ställa krav inte bara på återhållsamhet utan på lönesänkningar för vanligt folk. Men samtidigt kommer nya avslöjanden varje dag om hur chefer och direktörer i näringslivet och statliga bolag får ännu högre ersättningar.
De senaste tre åren har den genomsnittliga lönen ökat med 38 procent för vd:arna på Sveriges 100 största företag, visar en aktuell sammanställning i LO-tidningen.

Det är siffror som manar till besinning hos både den ekonomiska och politiska eliten.
Även näringslivstopparna måste ta ansvar för att skapa en ansvarsfull och måttfull lönepolitik.