Samiskt val engagerar fåtal

Ledare2009-04-29 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
17 maj är det val till Sametinget. Omkring 7 800 samer ska välja sina företrädare till sametinget som fungerar som både en statlig myndighet och en folkvald församling med uppdrag att bevaka frågor som rör den samisk kulturen i Sverige.
Det är inget oväsentlig val. Sametinget är en institution med både anställda, ekonomiska muskler och viss beslutsmakt. För innevarande år uppgår förvaltningsanslaget till 43,2 miljoner kronor. Antalet anställda är 38 personer. Därför spelar det roll vilka 31 ledamöter som ska leda och ansvara för denna verksamhet.

Debatten inför valet har dock svårt att nå utanför kretsen av de mest intresserade. Till stor del beror det på att svensk samepolitik är organiserad efter helt andra mönster än den traditionella partipolitiken. I sametinget finns för närvarande sex partier: Jakt- och fiskesamerna, Samelandspartiet, Skoggsamerna, Samerna, Guovvsonásti samt Min Geaidnu
Man måste vara extremt initierad och kunnig för att uppfatta skillnaderna mellan alla dessa partier.

Förmodligen skulle det gå att skapa bredare debatt och större engagemang för samepolitiken, om partiväsendet fungerade som inför ett riksdags- eller kommunval med gröna, röda och blåa partier.
Det skulle ge en ideologisk varumärkesdeklaration som underlättar väljarnas partival och samtidigt kan det skapa engagemang för sametingsvalet även utanför den samiska befolkningen.

Tyvärr ställs den samiska befolkningen ofta mot andra intressen i fjällvärlden - till exempel jakt, fiske, turism och gruvverksamhet.
Sådana motsättningar är olyckliga för alla. Därför är det av värde om samisk kultur och politik diskuteras av fler än de som är röstberättigade i sametingsvalet och inkluderas i det traditionella partiväsendet.
Sannolikt skulle det skapa större kunskap och förståelse för samiska intressen och livsvillkor.