Tidningen Arbetsvärlden rapporterar att såväl flera fackförbund som arbetsgivarorganisationer är kritiska mot hur högerregeringen hanterar det nya omställningsstudiestödet.
De är arga och besvikna för att regeringen inte tillskjuter pengarna som CSN efterfrågat och behöver för att kunna administrera och betala ut omställningsstudiestödet.
Det betyder att en bra reform riskerar att saboteras, vilket är minst sagt allvarligt.
Tanken med omställningsstudiestödet är lika enkel som genialisk.
Arbetare och tjänstemän, som berörs av förändringarna på arbetsmarknaden, ges en möjlighet att skola om sig för nya arbetsuppgifter. Istället för utslagning och oviss arbetslöshet får de chansen att pröva och göra något nytt.
Det blir en trygghet för vanligt folk när automatisering, digitalisering och ny teknik förändrar arbetslivet. Men omställningsstudiestödet bidrar samtidigt till att svenska företag och samhället får tillgång till bättre utbildad och mer kompetent arbetskraft, vilket stärker Sverige i den globala konkurrensen.
Det är helt enkelt ett winwin-koncept i ordets bästa bemärkelse – en reform som är av värde för oss alla.
CSN är emellertid en nyckelspelare för att denna fina reform ska fungera i praktiken.
Det behövs resurser och handläggare för att hantera en växande hög med ärenden hos CSN. Därför äskade myndigheten om ett extratillskott på 50 miljoner kr – småpengar i statsbudgeten – för att klara all administration.
Men regeringen sa blankt nej, vilket gör det svårt att handlägga alla ansökningar.
3 900 yrkesverksamma som har sökt, uppfyller villkoren och står beredda att ställa om via en utbildning mitt i livet kan gå miste om stödet, enligt CSN:s bedömning.
"Det duger inte", markerar helt riktigt företrädare för arbetarnas LO, tjänstemännens PTK och arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv i en gemensam debattartikel i tidningen Arbetet.
"Det duger inte att individer lämnas i väntan och missar terminsstarten. Och det duger absolut inte att den som är berättigad till stöd inte får det, till följd av ett underfinansierat CSN", skriver de bland annat.
I dagens konjunkturläge – där arbetsmarknaden viker och fler riskerar att drabbas av arbetslöshet – är dessutom möjligheterna till omskolning och vidareutbildning extra viktiga.
"När det är lågkonjunktur på arbetsmarknaden så ska det vara högkonjunktur i utbildningssystemen", sa en gång i tiden kloke Allan Larsson (legendarisk AMS-chef 1983-1989 och finansminister 1990-1991).
Det gäller även i det moderna samhället. Det är bättre att människor förkovrar sig och höjer sin kompetens än att de bara går sysslolösa.