Under Folk och Försvars digitala rikskonferens i veckan vittnade Säpochefen Charlotte von Essen, FRA:s generaldirektör Björn Lyrvall och Lena Hallin, chef för Must (den militära underrättelsetjänsten), om hur Ryssland använder sig av cyberangrepp och påverkanskampanjer för att svartmåla Sverige och gynna sina egna intressen.
Ett exempel är dataintrånget hos Riksidrottsförbundet mellan december 2017 och maj 2018. Enligt Säpos utredning skedde det genom den ryska militära underrättelsetjänsten GRU:s 85:e center och som en del i en större rysk påverkanskampanj för att beskriva idrottsmän från väst som dopade.
"Det visar hur idrott används för att stärka bilden av det egna landet och samtidigt misskreditera andra länder och dess idrottare", säger Daniel Stenling, enhetschef för kontraspionage vid Säkerhetspolisen.
Händelsen kan rubriceras som polisiärt uppklarad. Men 13 april 2021 lade åklagaren ned förundersökningen eftersom det saknas förutsättningar för lagföring utomlands eller utlämning till Sverige.
Kammaråklagaren Mats Ljungqvist är dock tydlig med att det är GRU som planerat och genomfört intrånget.
Vidare konstaterar han att svenska medier skrivit artiklar, baserade på de ryska uppgifterna, "som överensstämmer med GRU:s narrativ att svartmåla idrottare och idrottsorganisationer i väst", vilket givetvis bör föranleda viss eftertanke hos alla nyhetsredaktioner.
Tidigare har samma ryska intressen kommit åt medicinsk information i databasen hos den internationella antidopningsbyrån Wada för att hänga ut idrottare från västvärlden. En av dem som drabbades och felaktigt pekades ut som dopad var den svenska fotbollsspelaren Olivia Schoug.
I dokumenten som ryssarna stulit från Wada kunde man se att Olivia Schough, som är astmatiker, haft dispens för en astmamedicin.
"Det är tråkigt och väldigt obehagligt att sekretessbelagd information kan komma ut på det här sättet. Men jag vet att jag använder min medicin på rätt sätt så jag är inte orolig. I övrigt har jag inga fler kommentarer", sa Schough till Sportbladet.
Det ryska agerandet ska ses mot bakgrund av det som skedde under och efter vinter-OS i Sotji 2014.
Arrangemanget skulle användas för att stärka Rysslands ställning i världen och bli Vladimir Putins stora propagandashow. Men istället medverkade det till att avslöja och sätta strålkastarljuset på en systematisk doping inom rysk idrott.
2016 presenterade Wada en rapport som visar att mer än 1 000 ryska idrottare – som har tävlat i sommar-OS, vinter-OS eller Paralympics – har varit inblandade i eller dragit nytta av manipulerade dopningsprover.
Det är också skälet till att Ryssland nu gör vad det kan för att misstänkliggöra Wada, Riksidrottsförbundet och andra idrottsinstitutioner i väst. Det handlar om att tona ned dopingskandalen i det egna landet och framställa andra som lika goda kålsupare.
Det fäster även uppmärksamheten på att cyberangreppen och påverkanskampanjerna inte bara handlar om rent militära mål. De kan även drabba idrott, kultur, medier, företag och andra delar av samhällslivet.
Därför räcker det inte med inrätta ett nationellt centrum för cybersäkerhet och en ny myndighet för det psykologiska försvaret. Det krävs även en medvetenhet på lokal nivå och i civilsamhället om de nya säkerhetshoten.
Förmågan att möta otillbörlig informationspåverkan, desinformation och ryktesspridning behöver stärkas.
Den bistra sanningen är att det finns starka krafter i världen som använder alla till buds stående medel för att svärta ned Sverige och andra västliga demokratier.