Under Forum Jämställdhet i Luleå i början 2019 fick jag chansen att lyssna på ett intressant föredrag av författaren Elin Jäderström. Hon berättade om Agda Rössel från Kilvo i Gällivare, som blev världens första kvinnliga ambassadör 1958.
I historieskrivningen har Rössel länge varit förbisedd. Men tack vare Elin Jäderströms bok ”Hennes excellens Agda Rössel – från banvaktstugan till FN-skrapan” (Atlantis 2018) har denna banbrytare äntligen fått välförtjänt uppmärksamhet.
Rössel gick i bräschen för kvinnors rättigheter och jämställdheten i en tid när diplomatin var en starkt mansdominerade värld. Tack vare hennes envisa kamp och enträgna arbete sattes nya frågor på FN-agendan.
Under sin tid som FN-ambassadör kämpade hon för mänskliga rättigheter och kvinnors rätt att bestämma över sin kropp. I synnerhet engagerade hon sig emot dödsstraffet och frågan om kvinnlig könsstympning.
”Hon verkar ha haft en orubblig tro på att kunna förändra mot alla odds. Hon hade helt enkelt ett naturligt rättvisepatos. Hon tyckte att det var så orättvist att det begränsade henne att hon var född i arbetarklassen och att hon var född till kvinna. Och hon gick inte med på det”, berättade Jäderström i sitt föredrag under Forum Jämställdhet.
Nu uppmärksammas Agda Rössels gärning även i FN-skrapan i New York. I november fick hon ett rum vid den svenska FN-representationen uppkallat efter sig.
På plats vid invigningen fanns utrikesminister Ann Linde och tidigare FN-ambassdören Olof Skoog.
Också i Gällivare finns långt gångna planer på att hylla Rössel.
I ett inslag i P4 Norrbotten 7 november berättade Henrik Ölvebo (MP) att den rödgröna kommunledningen under en längre tid talat om att upprätta någon form av minnesmärke för att synliggöra och uppmärksamma Rössels gärning.
"Det ska bli en liten park med information och en byst", berättade han.
Utmärkt i så fall. Rössel är värd att minnas och sättas på piedestal i sin födelsekommun.
Hon visade att även en person som vuxit upp under enkla förhållande kan göra skillnad i världspolitiken.
Genom sitt starka personliga engagemang för kvinnors rättigheter lade Rössel en del av grunden till det som i dag betecknas som Sveriges feministiska utrikespolitik.
Rössels hjärtefrågor står högst på dagordning för Ann Linde även 2020: Försvaret för demokratin, mänskliga rättigheter, jämställdhet, fredlig konfliktlösning, goda handelsrelationer och goda livsvillkor för alla människor.
Hennes pionjärinsats har haft stor betydelse.