Det har varit oklart hur den nya högerregeringen kommer att hantera Norrbotniabanan – järnvägsbygget mellan Umeå och Luleå.
Därför bestämde sig ett par socialdemokratiska riksdagsledamöter från norr – Åsa Karlsson, Skellefteå, och Linus Sköld, Älvsbyn – för att ställa nya infrastrukturministern Andreas Carlson (KD) till svars i en debatt 7 februari.
Positivt var att Andreas Carlson konstaterade att den tidigare regeringens beslut ligger fast.
"På Norrbotniabanan pågår etappen Umeå–Dåva redan nu medan etappen Dåva–Skellefteå planeras byggstartas 2025–2027 och etappen Skellefteå–Luleå planeras byggstartas 2028–2033. Trafikverket ska genomföra de åtgärder som följer av regeringens beslut", svarade ministern.
Gott så. Men det skulle inte skada om Carlson och den nya regeringen även höjer ambitionerna och skyndar på projektet.
Bygget av Norrbotniabanan måste "intensifieras", som det stod i den tidigare regeringens infrastrukturplan.
Långt före Northvolt, H2 Green Steel, Hybrit och andra nyindustrialiseringsprojekt i regionen stod det klart att det behövs en ny norrländsk kustjärnväg.
”Norrbotniabanan är av strategisk betydelse för näringslivet i Sverige”, skrev direktörerna för LKAB, Sveaskog, Boliden, Getinge, Älvsbyhus och Smurfit Kappa i en gemensam skrivelse till den dåvarande borgerliga regeringen redan 24 november 2008.
De pekade på de snabbt växande behoven av bättre och effektivare godstransporter för att kunna frakta stål, timmer, malm och annat i norr.
Den M-ledda regeringen valde dock att prioritera annat. Norrbotniabanan plockades bort ur den nationella planen och följaktligen skedde ingenting under åtta år med borgerlig regering 2006-2014.
Nu, 2023, kan emellertid ingen ansvarskännande politiker blunda för behoven i norra Sverige.
Näringslivet planerar för investeringar på över 700 miljarder kr i Norrbotten och Västerbotten, vilket med all önskvärd tydlighet visar att det behöver satsas på såväl Norrbotniabanan som Malmbanan och annan infrastruktur i regionen.
Den nya regeringen talar också om att det behövs "förstärkningar av både vägnätet och järnvägsinfrastrukturen" för att klara expansionen i norr. Men de skarpa beskeden lyser ännu med sin frånvaro.
I riksdagsdebatten 7 februari lovade den kristdemokratiska infrastrukturministern att regeringen ska "återkomma i frågor kring den långsiktiga infrastrukturplaneringen under mandatperioden".
Det går emellertid inte att vänta till 2026 med besluten. Trafikverket borde få ett snabbt och tydligt uppdrag från regeringen att öka takten och tidigarelägga alla redan beslutade infrastrukturinvesteringar i norra Sverige.