Rödgrön reda
Nu är det ordning och reda även på det rödgröna torpet.
Foto:
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Utmärkt. Höstens "vem ska vara med vem"-debatt har inte gagnat den rödgröna oppositionen.
De enda som tjänat på oredan är den borgerliga regeringsalliansen, som framstått som mer regeringsduglig och samlad.
Men nu är det ordning och reda även på det rödgröna torpet.
S, v och mp kommer att bilda fem gemensamma arbetsgrupper, som ska vara igång vid årsskiftet och lägga fram konkreta förslag i god tid före valet 2010.
Det blir en grupp för jobb och ekonomi, en miljögrupp, en välfärdsgrupp, en grupp som ska lägga förslag mot segregationen och en grupp som ska hantera utrikes- och säkerhetspolitiken.
Partierna kommer vidare att presentera en gemensam ekonomisk-politisk vårmotion 2010.
Vänsterpartiet är nu överens med de övriga partierna om överskottsmål, budgettak och hantering av statens investeringar, liksom riksdagens penningpolitiska mål samt riksbankens självständiga ställning.
Samarbetet mellan s, v och mp har alla förutsättningar att fungera väl. Partierna har redan goda erfarenheter av nära samverkan med varandra.
De rödgröna partierna gjorde upp om statsbudgeten åtta år på raken 1998-2006, trots att de inte satt i samma regering.
I femton vår- och höstbudgetar redovisade de rödgröna partierna - krona för krona, konto för konto, departement för departement - användadet av statens pengar.
De redovisade en gemensam politik för samtliga 27 utgiftsområden i statens budget. Väljarna fick besked om pensioner, barnbidrag, a-kassa, studiemedel med mera.
Det var dessutom en ekonomisk politik som lyfte Sverige ur den krisen på 1990-talet. Hösten 2005, efter sju år av rödgrön dominans i svensk politik, var världspressen fylld av positiva omdömen om den svenska modellen.
Ett exempel var World Economic Forums ranking av ländernas konkurrenskraft år 2005. Sverige placerade sig på tredje plats bland världens alla länder.
Ett annat exempel var det europeiska institutet CER som år 2005 rankade Sverige som etta bland EU:s samtliga medlemsländer när det gäller ekonomiska reformer.
I dag är Sverige inte längre en förebild . Det borgerligt styrda Sverige är ett land med stigande arbetslöshet, ökat antal socialbidragstagare och växande klyftor.
De redan rika får slopad förmögenhetsskatt, medan långtidssjuka och arbetslösa får dra åt svångremmen. En utredning från IFN, Institutet för näringslivsforskning, visar nu att förmögenhetsklyftorna ökar snabbare i Sverige än i något annat västland.
Den röda och gröna politiken under perioden 1998-2006 har ersatts med blå klasspolitik.
Därför är det bra att de tre partierna nu bildar gemensam front mot högerpolitiken och har bestämt sig att ta fram en gemensam valplattform. Det behövs ett alternativ till Reinfeldt & Borg.
Miljöpartiet och socialdemokraterna har redan presenterat några gemensamma initiativ.
Det kommer inte att vara några svårigheter för vänsterpartiet att ställa sig bakom de förslagen.
Tag bara programmet "Industri 2.0", som Mona Sahlin, Peter Eriksson och Maria Wetterstrand presenterade under besöket i Luleå. Det kunde lika gärna vara skrivet av vänsterpartiet.
"För oss är det uppenbart att marknaden inte ensam klarar omställningen. Stora offentliga investeringar är ett måste", skrev den rödgröna trion i programmet,
De rödgröna vill bland annat använda en extra utdelning från statliga Vattenfall som grundplåt för en riskkapitalfond för miljöteknikbranschen. Statens eget energibolag ska fungera som ett instrument för klimatomställningen.
Det är en helt annan inriktning än borgarna som bara ser statens bolag som privatiseringsobjekt.
Förhoppningsvis kommer debatten nu - efter söndagens gemensamma presskonferens - att handla om sådana politiska och ideologiska skillnader mellan regeringsalternativen.
Den viktigaste politiska frontlinjen går trots allt mellan det rödgröna alternativet och regeringen Reinfeldt - inte mellan v och mp.