Under tisdagen är det dags för riksdagen att klubba försvarsbeslutet för perioden 2021–2025.

De fyra Januaripartierna (S, L, C och MP) har förhandlat fram en uppgörelse som innebär ett ordentligt tillskott.

Försvarsanslagen höjs med 40 procent under perioden. Flera nedlagda regementen återinrättas. Antalet värnpliktiga utökas till 8 000 per år.

"Det är den största procentuellla ökningen av försvarsanslagen sedan 1950-talet", säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Resurstillskottet kommer att göra tydliga avtryck i hela Sverige, icke minst i norr.

Norrlands dragonregemente K4 i Arvidsjaur återupprättas. Det blir nya jobb vid I 19, Artilleriregementet i Boden, F 21 i Luleå och testverksamheten i Vidsel.  

Runt hörnet väntar sannolikt också en återetablering av Lapplands jägarregemente I 22 i Kiruna eller någon annan form av gränsjägare i norra delen av länet. Hultqvist har gett försvarsberedningen i uppdrag att utreda ett gränsjägarförband i Norra Lappland.

Investeringarna i försvarsförmågan motiveras givetvis av omvärldsförändringarna och oron i världen.

"Vi har ett förändrat säkerhetspolitiskt läge. Med rysk aggression i Georgien, annekteringen av Krim, ryska och belarusiska samövningar i Belarus och Rysslands ökade närvaro i Murmansk samt vilja att kontrollera sjöfarten på ett sätt som inte stämmer med internationell lag", sa Hultqvist när han intervjuades i NSD 12 oktober.

Det finns emellertid också en positiv arbetsmarknads- och regionalpolitisk effekt av den nya försvarspolitiken.

Det blir nya jobb och ökad ekonomisk aktivitet i ett antal mindre kommuner i vårt avlånga land. Till exempel betyder ju 200 försvarsanställda och 140 värnpliktiga ofantligt mycket för en liten glesbygdskommun som Arvidsjaur.

Denna regionala förankring är sannolikt också bra för både försvarsviljan och försvarsförmågan.

Ökad militär närvaro på Gotland, i Norrbotten, Jämtland, Dalarna och andra delar av landet innebär att fler människor och regioner blir engagerade i försvarsmakten. Fler värnpliktiga bidrar till att stärka den folkliga förankringen.

Viktigt att notera är även tillskottet för civilförsvaret – en stegvis uppräkning av anslaget med 4,2 miljarder kr till 2025.

Sverige blir bättre rustat för att klara transporter, sjukvård, energi- och livsmedelsförsörjning i händelse av kris eller krig.

Oppositionspartierna i riksdagen är givetvis ändå inte nöjda. Högerblocket M, SD och KD kommer – i vanlig ordning – att peka finger och kritisera.

Men deras kritik förtar inte faktum. Det här är ett beslut som stärker försvarsförmågan rejält.