Under den socialdemokratiska kongressen i Göteborg fick NSD:s ledarredaktion ett snack med infrastrukturminister Tomas Eneroth. (Kolla filmklippet via Ledarbloggen på NSD-webben.)
Han berättade om regeringens beslut att skynda på infrastrukturinvesteringarna i norra Sverige. Bland annat pekade han på behovet att rusta upp Malmbanan.
"Trafikverket har fått ett uppdrag. Kan vi arbeta snabbare med att skapa parallellspår och växlingsmöjligheter på Malmbanan?", sa han.
Bara ett par dagar efter intervjun med Eneroth skedde en ny stor urspårning på Malmbanan. 38 vagnar gick av spåret och stoppet bedöms bli långvarigt, vilket med all önskvärd tydlighet understryker att regeringen och Trafikverket måste agera skyndsamt för att lösa problemen på Malmbanan.
"Det här visar ännu en gång hur känslig vår leveranskedja är, vi behöver dubbelspår nu", säger Jan Lundgren, logistikchef och vd för LKAB Malmtrafik – ett krav som även Kirunaombudet Mats Taaveniku lyfte under S-kongressen i Göteborg.
Stoppet drabbar direkt LKAB och verksamheten i Malmfälten. Men det innebär samtidigt stora förluster för svensk samhällsekonomi.
LKAB bidrar varje år med gigantiska utdelningar till ägaren staten. Vid senaste bolagsstämman beslutades om en utdelning på hela 5,8 miljarder kr – ett betydelsefullt tillskott för att finansiera investeringarna i bättre välfärd, fler poliser och starkare försvar.
Det är ingen överdrift att beskriva LKAB som en fin och fet mjölkko för staten. Men om LKAB ska kunna fortsätta att spela den rollen så gäller det att staten medverkar till att Malmbanan och annan infrastruktur fungerar.
Sådana investeringar är dessutom till glädje inte bara för gruvnäringen utan också många andra verksamheter i regionen. Till exempel betyder Malmbanan enormt mycket även för besöksnäringen och fjällturismen.
Fler människor har fått bättre möjligheter för att kunna ta sig till Abisko, Björkliden, Vassijaure, Riksgränsen och andra vackra platser i Norrbotten.
Tomas Eneroth och regeringen har redan gett besked om att ramen för infrastrukturplanen under perioden 2022–2033 kommer att uppgå till det hisnande beloppet 799 miljarder kr – en kraftig uppräkning jämfört med den gamla alliansregeringens infrastrukturplan. Han har även varit tydlig med att han ser behovet av satsningar för att underlätta den gröna nyindustrialiseringen i norra Sverige.
Det borde vara möjligt att se till att en del av dessa pengar sjösätts redan nu och används för att lösa de akuta bekymren på Malmbanan.
Det är ett nationellt intresse att Malmbanan fungerar.