Ambitionerna i Tidöavtalet (uppgörelsen mellan de fyra högerpartierna) och statsminister Ulf Kristerssons regeringsförklaring är tydliga. Den nya regeringen vill utveckla kärnkraften i Sverige.
Det är sida upp och sida ned med detaljerade krav och förslag. Bland annat uppmanas statliga Vattenfall att "omedelbart påbörja planeringen av ny kärnkraft vid Ringhals och andra lämpliga platser".
Andra energislag (sol, vind, vattenkraft, biobränslen m m) nämns bara mer eller mindre i förbifarten i dokumenten.
Det råder heller ingen tvekan om att kärnkraften kommer att ha stor betydelse för den svenska energiförsörjningen i framtiden och i arbetet för att minska koldioxidutsläppen.
Det kommer att krävas massor av elektricitet när det ska produceras elfordon, stål utan koldioxidutsläpp, fossilfri järnsvamp och annat.
Enbart gruvjätten LKAB behöver 70 TWh (terawattimmar) för att klara sin omställning fram till 2050. Svenskt Näringsliv räknar med att hela Sverige behöver så mycket som 290 TWh redan år 2045 – nästan en fördubbling av elproduktionen jämfört med idag.
Men samtidigt är det viktigt att understryka kärnkraften inte är eller kan vara den enda och allenarådande lösningen på energiekvationen. Till exempel har nya energi- och näringsministern Ebba Busch (KD) och hennes kamrater i regeringen goda skäl att lyssna på vad den tunga och elkrävande industrin faktiskt säger.
"Vi behöver fossilfri el snabbt, då finns egentligen inga alternativ till vindkraft. Jag utesluter inte kärnkraft på sikt, men i vart fall de närmaste 10-15 åren ser vi vindkraft som klart mest konkurrenskraftigt", sa LKAB:s vd Jan Moström till SVT redan 23 februari.
I liknande banor resonerade även direktörerna i Holmen, SCA och Ovako i en gemensam debattartikel i Dagens Industri 20 september 2021.
Stålbolaget H2GS, som etablerar verksamhet i Norra Svartbyn utanför Boden, anser också att den nya regeringen betonar kärnkraft alltför ensidigt i Tidöavtalet. Bolaget varnar för att vissa av förslagen kan leda till att utbyggnaden av ny elproduktion kan avstanna.
”Förslaget om att elproducenten ska betala hela anslutningsavgiften för havsbaserad vind riskerar att leda till försenade investeringar. Om vi ska nå 300 terawattimmar behöver vi mycket investeringar snabbt i alla fossilfria kraftslag”, säger Lina Håkansdotter, chef för samhällspolitiska kontakter hos H2GS, i Dagens Industri 18 oktober.
Det räcker alltså inte med att bara tala om kärnkraft. En klok och ansvarskännande regering behöver ha en öppen och pragmatisk hållning till i princip alla fossilfria energikällor.
Vindkraftparker, solceller, biogas, vattenkraft och annat har också viktiga roller att spela i den klimat- och energipolitiska pjäsen.