Reformera Samhall – nu!

Arbetsförmedlingens rapport Àr en ny larmklocka. SÄ hÀr kan det inte fortsÀtta.

NÄgot har gÄtt rejÀlt snett nÀr mÀnniskor kan anses vara för svaga för att jobba hos Samhall.

NÄgot har gÄtt rejÀlt snett nÀr mÀnniskor kan anses vara för svaga för att jobba hos Samhall.

Foto: Nellie Andersson

Ledare2022-03-31 06:01
Detta Àr en ledare. NSD:s ledarredaktion Àr socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvÀrderingar.

Statliga Samhall grundades 1980 och fick i uppdrag att skapa meningsfull sysselsĂ€ttning för de mĂ€nniskor som har allra svĂ„rast att fĂ„ plats pĂ„ den vanliga arbetsmarknaden. 

Även den som har nĂ„gon form av krĂ€mpa eller besvĂ€r skulle fĂ„ ett jobb, en inkomst och arbetskamrater. Det byggde pĂ„ den gamla goda principen att alla har lika vĂ€rde, rĂ€tt att utvecklas och ha ett arbete. 

De senaste decennierna har Samhalls verksamhet dock utvecklats bort frÄn dessa fina humanistiska mÄl.

Under en följd av Ă„r har larmrapporterna i medierapporteringen duggat tĂ€tt. Reportage i Dagens Arbete, Fastighetsfolket, SVT:s Uppdrag Granskning och lokaltidningar runtom i landet visar att mĂ„nga inte lĂ€ngre kan och orkar jobba hos Samhall eftersom arbetsuppgifterna blivit för svĂ„ra och tunga. 

Svaga sorteras bort.

2017 kom dessutom en rapport frÄn Statskontoret som visade att regeringens styrning av bolaget mÄste förÀndras om inriktningen ska bli en annan.

"Om styrningen fortsÀtter som i dag innebÀr det sannolikt att kraven ytterligare kommer att skÀrpas pÄ dem som anstÀlls vid Samhall", skriver Statskontoret. I klartext: Redan utsatta grupper kommer att fÄ svÄrt att fÄ jobb hos Samhall, om bolaget inte fÄr nya direktiv.

Effektivitets- och lönsamhetskraven gÄr helt enkelt ut över möjligheterna att skapa jobb för de svaga pÄ arbetsmarknaden.

DÀrför Àr det inte heller överraskande att Àven Arbetsförmedlingen nu larmar om att det inte Àr de som har störst behov av skyddat arbete som fÄr jobben hos Samhall.

Det anser i alla fall 4 av 10 arbetsförmedlare – det vill sĂ€ga de som anvisar personer med funktionsnedsĂ€ttning till det statliga bolaget. 

Det stĂ€rker bilden av att det behövs en reformering av Samhall – och att den brĂ„dskar.

Det gĂ„r inte att ha samma lönsamhetskrav pĂ„ Samhall som statliga bolag som LKAB, SJ eller Vattenfall som verkar pĂ„ en konkurrensutsatt marknad. Samhall, som har ett sĂ€rskilt ansvar för de mest utsatta grupperna pĂ„ arbetsmarknaden, mĂ„ste ha andra prioriteringar. 

Det mÄste alltid lÄta omsorgen om mÀnniskan gÄ för effektivitets- och vinstkraven. I annat fall finns faktiskt ingen mening för staten att Àga ett bolag som Samhall.

NÄgot har gÄtt rejÀlt snett nÀr mÀnniskor kan anses vara för svaga för att jobba hos Samhall. DÄ har Samhall blivit nÄgot annat Àn vad det var tÀnkt att vara.

Eller som det uttrycktes i en utredning redan 2003: "Det rĂ„der en uppenbar mĂ„lkonflikt mellan kraven pĂ„ lönsamhet och kraven pĂ„ att erbjuda personer med arbetshandikapp meningsfullt och utvecklande arbete”.