Rättspolitiken prioriteras

Mikael Damberg presenterade en hel "bibba" med åtgärder.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) presenterade ett antal nya lagar och förordningar som träder i kraft vid halvårsskiftet. Bland annat skärps reglerna vid villkorlig frigivning.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) presenterade ett antal nya lagar och förordningar som träder i kraft vid halvårsskiftet. Bland annat skärps reglerna vid villkorlig frigivning.

Foto: Erik Simander/TT

Ledare2020-07-02 06:03
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Under onsdagsförmiddagen kallade inrikesminister Mikael Damberg (S) till en pressbriefing för att berätta om vad som är på gång på det rättspolitiska området.

Det är en hel del faktiskt. Han presenterade en hel "bibba" med nya lagar och förordningar som nu träder i kraft.

Några exempel:

▪ Straffen skärps för hedersrelaterad brottslighet. Brott där motivet varit att bevara eller återupprätta heder ska ses som en försvårande omständighet vid bedömning av straffvärdet. Dessutom blir det straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelser och utreseförbud införs för att skydda barn från att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller könsstympas.

▪ Kravet på tillstånd för kameraövervakning tas bort i kollektivtrafiken, på flygplatser och i apotek. Målen är att öka säkerheten för personalen och göra det enklare för polisen att använda kameraövervakning som verktyg för att bekämpa brott och skaffa bevis.

▪ Det införs ett förbud mot att sprida bilder som tagits vid rättegångar. Tidigare har det enbart varit förbjudet att fotografera i rättsalar. Ambitionen är att öka tryggheten för målsäganden och vittnen. De ska inte behöva se bilder på sig själva spridas i sociala medier.

▪ Kriminalvården får större möjligheter att arbeta med kontroll- och stödåtgärder för villkorligt frigivna personer. Det handlar bland annat om krav på den frigivne att delta i förebyggande verksamhet och att genomgå drogtester. 

Till detta ska läggas den kraftiga utbyggnaden av polisutbildningen. Varje halvår kliver nu ungefär 600 nya polisaspiranter in på stationerna runtom i hela landet. Faktum är att det finns fler poliser än någonsin i Sverige.

Det är skarpa och tydliga åtgärder som visar att rättspolitiken är högprioriterad för den S-ledda regeringen.

Johan Forssell, Moderaternas rättspolitiska talesperson, snackar dock om "mellanmjölk". Men det som nu sker är en dramatisk skillnad jämfört med Moderaternas regeringsinnehav 2006-2014.

Det är nu som lagarna skärps och det utbildas fler poliser.  Under den M-ledda regeringen skedde faktiskt motsatsen. Då var polisutbildningen föremål för stora neddragningar. Då gick skattesänkningar före investeringar i rättsväsendet. 

Under hela denna sorgliga period för rättspolitiken hade Johan Forssell dessutom centrala befattningar – först som stabschef i statsrådsberedningen 2006-2010, därefter som riksdagsledamot och lagstiftare 2010-2014.

Om detta finns skäl att påminna när Moderaterna nu försöker framställa sig som det främsta partiet för lag och ordning.