Nu rusar tiden. Det är mycket som ska ordnas för att få ihop julen.
Den första julen efter att finansminister Elisabeth Svantesson (M) klappade sig på axeln och deklarerade att hon vunnit över inflationen.
Jo, visst har den generella inflationen stannat av och räntan börjat sjunka, men det är ju inte precis så att matpriserna har gått ner.
Priset på mat har ökat med 2,8 procent det senaste året, men nu visar en genomgång från Matpriskollen att julbordsmaten har dragit i väg ännu mer.
Ett julbord har blivit 6 procent dyrare sedan i fjol. Priset har stigit på allt från julmust och köttbullar till risgrynsgröt.
Störst är prisökningen på choklad – hela 17 procent.
Jag ser framför mig hur högerdebattörer förbereder krönikor för att mota vanligt folks kritik.
De kanske till och med vill få det att verka som den som vill ha en Aladdinask till Kalle Ankas jul är girig. Det räcker väl med skumtomtar.
Och de kommer garanterat slå ett slag för havregrynsgröt igen. Högerns favoritåtgärd mot fattigdom och ojämlikhet – Ät havregrynsgröt! Det är väl inte nödvändigt med lyxig risgrynsgröt?
Så kan man tycka, men det är åsikter som cementerar effekterna av ett ojämlikt samhälle.
Det finns en annan väg, men det kräver något helt annat än en finansminister som är nöjd med tingens ordning.
I Magdalena Anderssons jultal fokuserade hon på just det här, på att matpriserna stiger och att matjättarna dessutom trixar för att kunna göra det.
De minskar förpackningarna och behåller samma höga pris. Det man tror är ett halvkilo kaffe är i själva verket 450 gram. Andersson kallar det krympflation och föreslår tydlig märkning i butik.
Förutom det säger hon och Socialdemokraterna nej till regeringens skamlösa extra skattesänkning som bara går till de som tjänar över 62 000 kronor. De pengarna hade hon hellre använt till barnbidrag, pensioner och bostadsstöd.
Men det är inte bara skatten och välfärden som kan bidra till ett Sverige som håller ihop – ett jämlikare samhälle.
Allt sedan 80-talet har lönegapet i Sverige ökat. LO:s senaste granskning visar att en topp-vd tjänar lika mycket som 75 undersköterskor i hemtjänsten.
Var tredje butiksanställd har, enligt en ny rapport från fackförbundet Handels, en lön som ligger under vad Konsumentverket säger att det krävs för att klara grundläggande utgifter.
Det är helt sjukt. Att man i Sverige år 2025 inte kan leva på sin lön. Ojämlikheten driver fram ett samhälle av working poor.
Under 2025 kommer lönerna i nästan alla branscher att omförhandlas i den stora avtalsrörelsen.
”Målet är att våra medlemmar ska få tydliga reallöneökningar. Svensk industri gör stora vinster och då ska vi självklart ha en del av kakan”, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson, som är först ut att förhandla.
Hon har redan lagt ett bud, som blir normerande för hela avtalsrörelsen, men arbetsgivarna har sagt nej.
Det kommer bli en tuff jul för många familjer, men också en tuff vår för de som förhandlar våra löner.
Arbetsgivarna håller igen, men vi har inte råd att fortsätta låta lönerna halka efter.
Man måste kunna leva på sin lön i Sverige.