Vad har Pridefestivalen i Pajala med Göran Hägglund att göra? Ingenting och allt. Festivalen är i grunden fantastisk. Pride har spridit sig från storstadsfenomen till att snart finnas överallt. En symbol för att mångfalden bryter igenom och skördar segrar över hela landet. Det är inte längre okej att fördöma människor på grund av vem de älskar.
Den tiden är inte särskilt avlägsen då Bertil Keros uttalanden skulle ha slunkit förbi. I dag blir de ett bekymmer för Företagarna i Pajala. Det säger något om utvecklingen i samhället.
”Mångfald är en av våra prioriterade frågor”, säger föreningens vice ordförande Roger Tuomas. Då blir det märkligt om ordföranden säger något helt annat.
Men vad har detta med Göran Hägglund att göra? Allt, om man ser till Kristdemokraternas uttalade politik. Hade Pride nått Pajala om Kristdemokraterna hade fått styra på egen hand? Detta parti som konsekvent har sagt nej till varje framryckning för HBTQ-personers rättigheter. Ingen adoptionsrätt om KD får bestämma.
Det vi kallar stereotypa könsroller är för Kristdemokraterna den hyllade kärnfamiljen. Den som man inte ska gå in och styra med jämställd föräldraförsäkring.
När Göran Hägglund intervjuas i torsdagens Dagens Nyheter håller han fast vid den stereotypen. Nu gäller det inte adoptioner utan frågan om insemination av singelkvinnor. Svenska kvinnor måste i dag åka till Danmark. Att ge dem rätten i Sverige sätter sig KD lika benhårt emot som sitt tidigare nej till adoptioner.
Barnen behöver båda sina föräldrar, säger Hägglund, med könsstereotypa glasögon på, utan att se att två mammor eller två pappor kan fungera lika bra. Utan att se alla ensamstående mammor som lever i Sverige i dag.
Med samma glasögon driver KD vårdnadsbidraget och säger nej till flera pappamånader. Jämställdhet ja, men en politik som gynnar jämställdheten, nej tack. Hur man tar ut föräldraledigheten ska vara en fråga som avgörs i familjen.
Att vårdnadsbidraget innebär att de barn som bäst behöver förskolan blir kvar hemma, verkar inte bekymra Göran Hägglund. Barn i invandrartäta områden löper stor risk att hamna efter i språkutvecklingen, samtidigt som kvinnorna binds vid hemmet.
Det är också en politik som lägger sig i familjelivet, likaväl som Kristdemokraternas envisa motstånd mot HBTQ-personers rättigheter till det familjeliv som partiet annars hyllar.
Det motsägelsefulla i Kristdemokraternas politik visar sig extra tydligt i de rapporter som visar att jämställda äktenskap, där båda arbetar och tar ansvar för barn och familj, håller bäst. Just det KD eftersträvar.
Pride är en glädjefest vare sig den äger rum i Stockholm, Pajala eller Luleå. Hade den festen ägt rum om KD hade fått styra landet på egen hand?