Plånboken ska inte styra
Höga avgifter riskerar att stänga ute många barn och ungdomar från kultur-skolan.
Foto:
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Borgerliga politiker och opinionsbildare raljerade med uttalandet. Men det är en kritik som inte är så mycket att bry sig. Jobb och tillväxt genereras inte bara av malm, skog, vattenkraft och IT. Även kulturen spelar en roll för sysselsättning och ekonomisk utveckling.
Det svenska musikundret är ett bra exempel. Lilla Sverige är en av världens främsta musikexportörer.Exportinkomsterna från svensk musikindustri uppgår till ungefär fem miljarder kronor per år. Cirka 15 000 svenskar arbetar i musiknäringen.
Artister som Abba, Roxette, Ace of Base, Robyn och Cardigans har placerat Sverige på musikens världskarta.
Många frågar sig hur det kommer sig att Sverige - ett litet land i Europas utkant - kan ha en så dynamisk musikindustri.
En förklaring är satsningen på bra musikutbildning för alla. Den kommunala kulturskolan har gjort utbildningen tillgänglig för folkflertalet.
Många musikaliska talanger har fått chansen att utveckla sina färdigheter. Plånbokens tjocklek har inte styrt tillgången till bra musikundervisning.
Den kommunala musik- och kulturskolan är en stark institution i det svenska samhället. Den finns i samtliga kommuner i landet utom åtta. Många kommuner har utvecklat verksamheten till att omfatta även dans, konst och drama.
Men det finns en risk för att musik- och kulturskolan kan vara på väg att utvecklas till en angelägenhet för ett priviligierat fåtal. 1977 var det hela 57 kommuner som hade avgiftsfri musik- och kulturskola. Men sedan dess har siffran krympt ordentligt.
I dag är det bara en handfull kommuner som har avgiftsfri musik- och kulturundervisning. Luleå är ett sådant positivt exempel.
I många kommuner handlar det dessutom om mycket höga terminsavgifter. Lidingö ligger i topp med 1 700 kronor per termin och barn. Därefter följer kommuner som Täby, Vellinge och Danderyd.
Det är givetvis en illavarslande utveckling, om ambitionen ska vara en kulturskola för alla.
Barn till arbetslösa, låginkomsttagare och andra familjer med knappa ekonomiska omständigheter stängs ute från undervisningen, om avgifterna blir för höga. Därför borde det vara en ambition hos alla kommuner att verka för en avgiftsfri musik- och kulturskola.
Det som är möjligt i Luleå borde vara möjligt i fler av länets och landets kommuner.
Kulturskolan är en investering för framtiden. Satsningar på kulturen gör inte bara gott för själen, de har också betydelse för jobb och näringsliv.