– Jag är mest rädd över kritiken att det är samiskt, sade Ellá Márge Nutti från Karesuando till NSD.
Hon spelar huvudrollen Ristin i årets julkalender ”Snödrömmar” som utspelar sig i Sápmi.
Jag önskar att hon, och alla andra barn med samiska rötter, inte behövde tänka den tanken. Och än mer att det inte vore någon risk för kritik mot samiska inslag i julkalendern.
Men Ellá Márges rädsla var befogad.
Redan efter de första avsnitten börjar den högljudda tokhögern veva om just det.
Det är alltså vuxna män som sitter nästan hundra mil söder ut och spyr galla över ett barnprogram.
På riktigt.
Jag rodnar å deras vägnar.
Dessutom är jag innerligt trött på deras besatthet av kulturkriget och identitetspolitik. Jag förstår dem så klart, jämlikhet och rättvisa hotar ju deras privilegier, men ändå. Det är bra tröttsamt.
Så vad säger de då? Jag låter en av de främsta, Ivar Arpi, tala med egna ord.
På X skriver han ”Årets julkalender, där klimathot och samisk magi ersätter julens traditioner, symboliserar svenskhetens nya dygd. Politisera allt – och förneka samtidigt vår egen kultur.”
Med den kommentaren gör han reklam för sin blogg ”En rak höger” där den radikala moderaten Hanif Balis poddkompis debattören Per Lindgren skriver om ”Snödrömmar.”
Jag tar mig för pannan. Är inte det där med Jesus och tomten också magi? Och klimathotet är reellt för barn. De lever med vetskapen om att jorden är på väg att gå under, även om konspirationsteoretiska gubbar kan unna sig att vara klimatförnekare.
Men sättet att beskriva det samiska kan jag inte raljera över, skämta bort eller låta stå oemotsagt.
Det är riktigt grovt att hävda att en julkalender som utspelar sig i det svenska Sápmi skulle vara att förneka vår egen kultur.
Här i Norrbotten finns en mångtusenårig tradition av mångkultur. Här finns samisk och tornedalsk kultur sedan långt innan nationen Sverige grundades.
Båda är självklart en del av vårt gemensamma kulturarv, även om det storsvenska förnekat och förtryckt dem.
Här finns också människor som har rötter i andra delar av världen och sådana som jag som bara har helt trista Svennerötter från södra Sverige.
Alla är vi en del av den kultur vi lever i och utvecklar den tillsammans.
Att hävda att en julkalender som utspelar sig i Sápmi är detsamma som att förneka vår egen kultur är inte bara fel. Det är också ett uttryck för att den uråldriga rasismen mot samer lever vidare.
Om det är någon kultur som inte är värd att bevara så är det just det – rasismen.
Det är en historisk och nutida skam. Och ett bevis på att vi behöver en julkalender som utspelar sig i Sápmi.
Vi måste lära oss mer om vårt land, dess rika kultur och om varandra.
Dessutom har det ett egenvärde att våra barn inte tvingas in i kulturkrigets snäva åsiktskorridorer, att de får vidare vyer och större perspektiv än vad tokhögerns gubbar kan erbjuda.