På skrivbordet i Vita Huset

Förutom Irak och Afghanistan, ligger en rad andra brådskande ärenden på den nye presidentens bord den 20 januari.

Ledare2008-10-29 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Medan den republikanske presidentkandidaten John McCain envist motsätter sig en tidsplan för tillbakadragandet från Irak, förhandlar hans partivän i Vita huset som bäst om en sådan med den irakiska regeringen.
Det är bråttom. FN-mandatet, som ger en legitim fasad för de amerikanska truppernas närvaro i Irak, löper ut vid årsskiftet och kommer knappast att förlängas. Amerikanerna kan förstås stanna ändå, men kriget är lika impopulärt som presidenten själv.

Den shiitiskt dominerade regeringen i Bagdad är väl medveten om den amerikanske presidentens politiska sits och kräver både en snäv tidtabell för tillbakadragandet och att USA respekterar Iraks suveränitet och jurisdiktion.
De amerikanska förband som blir kvar i Irak under en övergångstid ska inte kunna operera utan irakiskt godkännande, och begår de amerikanska soldaterna brott utanför tjänsten ska de kunna ställas inför irakiska domstolar. 2011 ska alla amerikanska trupper vara ute ur landet.

Bortsett från att kraven är svårsmälta för en amerikansk administration som vant sig vid att göra som den vill i Irak, frågar sig många vilka befogenheter Bush har att binda upp sin efterträdare.
Många demokrater motsätter sig varje förlängning av ockupationen, men planen ligger inte så långt från vad Barack Obama krävt.

En än värre huvudvärk för Bushs efterträdare blir kriget i Afghanistan. Det går allt sämre och skördar allt fler liv. En fjärdedel av de civila offren dödades vid flygattacker utförda av USA eller Natos "stabiliseringsstyrka" Isaf, som Sverige bidrar till.
USA invaderade Afghanistan för att fördriva al-Qaida och deras beskyddare, talibanerna.
I farten skulle man demokratisera landet och lyfta det ur dess fattigdom.
Inget av detta har uppnåtts. En amerikansk underrättelserapport som läckt ut beskriver läget i Afghanistan som "en nedåtgående spiral".

Förutom Irak och Afghanistan, ligger en rad andra brådskande ärenden på den nye presidentens bord den 20 januari: Den misskötta israelisk-palestinska konflikten, kärnvapenspridningen och rustningsspiralen, klimathotet, en miljard hungrande människor och en värld som tappat tron på USA:s ledarskap.
Samtidigt ska han ta landet ut ur dess värsta ekonomiska kris sedan 1930-talet, en kris som spritt sig i världen.

Vad gör den nye presidenten? Drar ett djupt andetag, slänger blommorna från George W Bush i papperskorgen, kavlar upp ärmarna - och ringer FN:s generalsekreterare?