Otrygghet har blivit vardag för personal inom handeln

Trots hur det brukar lÄta i debatten sÄ behöver Sverige faktiskt mer trygghet pÄ arbetsmarknaden, inte mindre.

Hyvling har normaliserats kraftigt, sÀrskilt inom kvinnodominerade yrken sÄ som handeln.

Hyvling har normaliserats kraftigt, sÀrskilt inom kvinnodominerade yrken sÄ som handeln.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ledare2021-07-16 05:00
Detta Àr en ledare. NSD:s ledarredaktion Àr socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvÀrderingar.

"Som anstÀlld Àger du inte dina timmar. Du Àger bara din anstÀllning. Arbetsgivaren kan hyvla hur mycket som helst. Det kÀnns lite sorgligt."

Orden Àr Kerstin Borgs, som arbetat i butik i PiteÄ. Under sin mammaledighet fick hon ett brev med en kallelse till ett möte pÄ jobbet dÀr hon stÀlldes inför ett val. Antingen gÄ ned i arbetstid eller sÀga upp sig. Borg sÀger att hon inte tog det personligt dÄ hon visste om hur svÄrt det var att lÀgga schema. Men hennes exempel Àr lÄngt ifrÄn en unik situation för personal inom handeln, dÀr det finns fÄ heltidstjÀnster och som Àr en bransch som domineras av deltidsarbetande kvinnor.

Hyvling Àr ett slags sÀtt för arbetsgivare att kringgÄ uppsÀgning och de turordningsregler som normalt sett ingÄr i Lagen om anstÀllningsskydd. Genom att hyvla (alltsÄ skÀra ner antalet timmar en person arbetar) sparar arbetsgivaren pengar i form av lönekostnader (dÄ det varierar hur mycket personalen "behövs"). Men dÀrmed gör man det svÄrt för personalen att fylla en heltid, vilket kan leda till att personal sjÀlvmant sÀger upp sig eller tvingas jonglera flera deltidsjobb.

Det som Ă€r absolut mest galet med detta Ă€r hur starkt detta normaliserats, sĂ€rskilt inom kvinnodominerade yrken. Handelsbranschen ses nĂ€stan pĂ„ som en slit-och-slĂ€ng-vĂ€g för ungdomar att göra sina hundĂ„r pĂ„ innan de hittar sig ”ett riktigt jobb”. Trots att det jobbar sĂ„ ofantligt mĂ„nga mĂ€nniskor varje dag inom handeln, och handeln i sig Ă€r ju förstĂ„s inte heller den enda bransch dĂ€r hyvling förekommer.

FrÄn högerhÄll i politiken pratas det en del om att svensk arbetsmarknad behöver bli mer "flexibel". Med detta menas att det ska vara lÀttare för arbetsgivare att köra över sina anstÀllda och göra livet mer otryggt för löntagarna.

I exemplet med hyvling kan det ju lĂ„ta skönare att gĂ„ ner i arbetstid Ă€n att bli av med jobbet helt och hĂ„llet, men det Ă€r just det som Ă€r helt sjukt i sammanhanget. Är det valet svenska arbetare ska stĂ„ inför? GĂ„ ned i antal timmar, och dĂ€rmed lön, eller stĂ„ dĂ€r utan nĂ„got jobb över huvudtaget?

Det Àr ju inte som att ens hyra hyvlas i samband med att ens timmar pÄ jobbet (och sÄledes ens inkomst) gör det. Att inte veta hur mycket pengar som kommer in pÄ kontot i slutet av kommande mÄnader skapar otrygghet och gör det omöjligt att planera sitt liv. Du Àger som sagt inte dina timmar, inte ens de dÄ du Àr ledig.

I Sveriges riksdag finns en stor majoritet för att luckra upp och försÀmra anstÀllningsskyddet. Debatten smyger sig pÄ, nÀr ord byts ut och det talas om "flexibilitet" istÀllet för "otrygghet". Och eftersom otrygghet Àr mer vardag Àn avvikande inom flera branscher numera sÄ blir det hela tiden svÄrare för facken och de politiska partier som företrÀder arbetarnas intressen att driva frÄgan.

Nu senast tvingades Socialdemokraterna genomföra förÀndringar i Lagen om anstÀllningsskydd i och med kraven frÄn Centerpartiet och Liberalerna. Dessa förÀndringar för det delvis lÀttare att sÀga upp personal, men accepterades av arbetsmarknadens parter i och med att S sköt in pengar till stora omstÀllningsprogram. Men i grunden behöver svensk arbetsmarknad mer trygghet för löntagarna. Inte mindre. Detta Àr en debatt vi inte fÄr tappa bara för att otryggheten normaliserats.