För ganska prick ett år sedan presenterade coronakommissionen sitt första delbetänkande. Det innehöll stenhård kritik mot förhållandena inom äldreomsorgen.
”Strategin att skydda de äldre har misslyckats”, konstaterade kommissionens ordförande Mats Melin.
Strukturella problem, som fanns redan före utbrottet av covid-19, beskrevs som den främsta orsaken till de höga dödstalen bland äldre. Hemtjänst och äldreboenden var helt enkelt illa förberedda för att hantera en pandemi.
Kommissionens slutsats kom dock inte som en överraskning för mig. I en ledare 23 juni 2020 – ett halvår före presentationen av betänkandet – pekade jag på att Socialstyrelsen, enskilda forskare och fackförbundet Kommunal under lång tid uppmärksammat bristerna i den svenska äldreomsorgen.
De osäkra anställningsformerna har länge varit ett stort problem. En stor andel av personalen är timanställda, i praktiken otrygga daglönare, som behöver varje krona och har svårare att stanna hemma vid minsta symptom.
Den stora rotationen av personal innebär dessutom att vårdtagarna träffar många olika personer, vilket givetvis inte är bra när man ska hålla nere smittspridningen.
Allt detta påverkar även kvaliteten och kontinuiteten i verksamheten, oavsett om det handlar om den vanliga omsorgen eller förmågan att möta en smittsam sjukdom.
Från regeringshåll har det tillförts mer pengar till kommunerna för att förbättra standarden i äldreomsorgen. Men nu gäller det att kommunerna också använder tillskotten på rätt sätt.
I förra veckan kom alarmerande uppgifter i SVT om att i många kommuner utförs mer (!) arbete av timanställda, trots coronakommissionens tydliga anmärkningar och synpunkter. Statistiken visar att andelen timmar som utförts av timanställd personal ökat i 22 av de 50 största kommunerna i Sverige.
Men det finns också kommuner som går i motsatt riktning och visar att det går att minska andelen timanställd personal radikalt. Ett exempel är Södertälje, som skapat vikariepooler och ökat grundbemanningen.
"Vi vet att det här innebär lite högre kostnader för oss. Men vi tror att det på lång sikt ger både kvalitetsvinster och ekonomiska vinster", säger Karin Björkryd, omsorgsdirektör i Södertälje, till SVT.
Det borde vara det självklara riktmärket för samtliga 290 kommuner, från Ystad i söder till Kiruna i norr.
Det handlar inte om rocket-science, utan om att bedriva en aktiv och generös personalpolitik.
Välutbildad personal, som trivs på jobbet och har vettiga arbetsvillkor, är grunden för god kvalitet i äldreomsorgen.