Om du fÄr stryk av din karl Àr det vÀl bara att lÀmna?

Hennes sjÀlvbild Àr förvrÀngd, sjÀlvförtroendet raserat och han har fÄtt henne att tro att det Àr hennes fel att han slÄr. Det behövs stöd och skydd för att ta sig ur en destruktiv och vÄldsam relation, skriver NSD:s politiska redaktör Veronica Palm.

Att lÀmna vÄld Àr ocksÄ en smÀrtsam och lÄng process. Det Àr en man hon har Àlskat, barnens pappa, en ex-make eller sambo som under lÄng tid har haft ett grepp om hela hennes liv.

Att lÀmna vÄld Àr ocksÄ en smÀrtsam och lÄng process. Det Àr en man hon har Àlskat, barnens pappa, en ex-make eller sambo som under lÄng tid har haft ett grepp om hela hennes liv.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ledare2024-08-06 06:00
Detta Àr en ledare. NSD:s ledarredaktion Àr socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvÀrderingar.

NSD har i en serie artiklar beskrivit mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor, alltsĂ„ det systematiska och upprepade vĂ„ld som en kvinna utsĂ€tts för av en man hon har en relation till. 

Eller för att vara Ă€nnu tydligare: Hot, terror och slag som en kvinna utsĂ€tts för inne i sitt eget hem och som utdelas av nĂ„gon hon Ă€lskar eller har Ă€lskat, av barnens pappa, en sambo eller en ex-make. 

I Norrbotten anmĂ€ls varje Ă„r runt 1 200 fall av just det hĂ€r vĂ„ldet och polisen vittnar om en ökning. Dessutom Ă€r mörkertalet tveklöst stort. Skam, skuld och kĂ€rlek hindrar mĂ„nga frĂ„n att ta steget att anmĂ€la.

SĂ„ varför gĂ„r hon inte dĂ„? Det Ă€r vĂ€l helt orimligt att leva tillsammans med en mĂ€nniska som slĂ„r en? Nej för den som normaliserats in i en destruktiv relation Ă€r det tvĂ€rtom det rimliga. 

Han har fĂ„tt henne att tro att det Ă€r hennes fel att han slĂ„r, för att hon retat upp honom, var för trött nĂ€r han ville ligga, för sur vid frukost, för pratig pĂ„ en fest, för tyst pĂ„ en middag, för snygg nĂ€r hans kompisar kom förbi, för ful nĂ€r han kommer hem frĂ„n jobbet 


MÄnga kvinnor sÀger ocksÄ att slaget kommer som en befrielse. NÀr han vÀl slÄr efter timmar, dagar, veckor av terror och hot sÄ kan hon rÀkna ut nÀr han kommer bli lugn igen. NÀr det Àr slut för den hÀr gÄngen.

Men det börjar inte med slag. Inte heller med hot. Det börjar med kĂ€rlek som övergĂ„r i svartsjuka och smygande kontroll. Sakta men sĂ€kert tar han kontroll över hennes lv, isolerar och bryter ner henne och fĂ„r henne att bĂ€ra hans vĂ„ld som en del av deras relation. 

NĂ€r jag tilltrĂ€dde som ordförande för Sveriges största kvinnojour Alla Kvinnors Hus för snart tio Ă„r bodde kvinnorna och deras barn i vĂ„rt skyddade boende ungefĂ€r sex mĂ„nader. Det var den tid jouren behövde för att lotsa en kvinna fram till den juridiska processen. 

Ett halvĂ„r Ă€r kort tid med tanke pĂ„ att förövaren kan ha Ă€gnat Ă„ratal Ă„t att cementera en alternativ normalitet och sanning. Hennes sjĂ€lvbild Ă€r förvrĂ€ngd, sjĂ€lvförtroendet raserat och skammen över att inte kunnat se klart vĂ€xer i takt med att lĂ€kningen pĂ„börjas. 

Att lÀmna vÄld Àr ocksÄ en smÀrtsam process. Ett uppvaknande som tar tid.

Idag Ă€r placeringarna pĂ„ kvinnojouren betydligt kortare. SocialtjĂ€nsten beviljar bara nĂ„gra veckor Ă„t gĂ„ngen. Risken Ă€r överhĂ€ngande att kvinnor inte klarar hela vĂ€gen fram till ett fritt liv utan vĂ„ld om hon inte har tryggheten i en kvinnojour med sig. 

Hans grepp om henne Ă€r kvar lĂ€ngre Ă€n man tror. NĂ€r han lovar bĂ€ttring, hotar med att ta livet av sig eller visar sin ömmaste kĂ€rleksfulla sida sĂ„ Ă€r det inte omöjligt att hon gĂ„r tillbaka och vĂ„ldet, kontrollen och terrorn ökar. 

I Norrbotten tvingas nu kvinnojourer stĂ€nga sina skyddade boenden. Det beror inte bara pĂ„ snĂ„la socialförvaltningar utan ocksĂ„ pĂ„ en lagĂ€ndring. 

Lagen i sig Ă€r bra. Den stĂ€rker barnperspektivet. UngefĂ€r 6 000 barn i Sverige bor varje Ă„r pĂ„ skyddat boende efter att ha flytt med sin mamma.

Det Ă€r bra med höga krav pĂ„ de som tar emot kvinnor och barn i behov av skydd, stöd och traumabehandling. Problemet Ă€r att jourerna inte fĂ„r stöd nog för att rusta verksamheten sĂ„ som lagen krĂ€ver. Socialstyrelsen hade en liten peng för jourerna att söka nĂ€r lagen implementerades, men det var inte tillrĂ€ckligt. Jourer tvingas lĂ€gga ner. 

Den som normaliserats in i ett isolerat liv kantat av vÄld behöver stöd och skydd. Kvinnojourerna Àr bÀst skickade att ge det, men Àven de behöver stöd. Mindre snÄla socialförvaltningar och omstÀllningshjÀlp frÄn Socialstyrelsen skulle ge fler kvinnor en vÀg ut till ett liv utan vÄld.