Nästan två tredjedelar av unga vuxna amerikaner (i åldern 18-29 år) vet inte att sex miljoner judar dödades under Förintelsen, enligt en undersökning som The Guardian rapporterade om i höstas. 

Över en av tio tror att judarna orsakade Förintelsen och nästan hälften, 48 procent, kunde inte nämna ett enda koncentrationsläger under andra världskriget.

Det är siffror som visar vikten av att vi fortsätter att prata om Förintelsen och nazismens brott mot mänskligheten.

På Förintelsens minnesdag 27 januari 2019 talade statsminister Stefan Löfven. Han underströk varför det är viktigt att vi minns och lär av historien.

"Idag pågår fortfarande en strid om värderingar, som ännu inte är vunnen, och kanske aldrig kommer att kunna slutgiltigt vinnas", sa Löfven.

Han pekade på att hoten och hatet mot judar fortfarande förekommer även i ett modern och upplyst land som Sverige.

"Antisemitismen finns i höger- och vänsterextrema grupper, i konspirationsteorier på nätet, i fundamentalistiska islamistiska miljöer, men också hos vuxna och barn som flytt till Sverige, som har blivit utsatta för antisemitisk propaganda, ofta orkestrerad eller påhejad av just de förtryckande regimer som de har flytt ifrån", sa statsministern.

Löfven betonade att det inte får finnas något värderingsmässigt vakuum.

"Här måste vi kliva in, och med tveklös tydlighet belysa, bemöta och bekämpa antisemitismen, var den än visar sig och vem som än uttrycker den", sa han.

Från det svenska samhället har också tagits en rad initiativ. 

Via "Forum för levande historia" sprids kunskap, fakta och information. Och genom bidrag möjliggörs studieresor för skolungdomar till Auschwitz-Birkenau och andra förintelseläger.

Det var även planerat att Sverige skulle genomföra en stor internationell konferens om hågkomst av Förintelsen under 2020. Men på grund av pandemin har den skjutits på framtiden. Siktet är nu inställt på att den ska genomföras till hösten.

Dessutom vill regeringen inrätta ett nytt museum för att bevara och föra minnet vidare av Förintelsen.

Viktiga, för att inte säga av helt central betydelse, är också de insatser som varje dag görs av lärarna i den svenska skolan.

Snart finns inga överlevande kvar från förintelselägren som själva kan sprida vittnesmål om de fruktansvärda brotten. Författaren Hédi Fried – som överlevde Auschwitz och Belsen-Belsen och spelat en viktig roll i svensk samhällsdebatt – är 96 år.

Andra måste fortsätta att tala och berätta om det som skedde. Förintelsen får inte falla i glömska.