Slå vakt om vattenkraften

Per-Ola Eriksson vann fajten mot Carl Bildt 1993. Men det betyder inte att kravet är borta från den politiska dagordningen.

Det blev ingen privatisering av Vattenfall under den borgerliga regeringen 1991-1994. Det betyder dock inte att det finns några garantier för framtiden. På bilden Akkats kraftstation.

Det blev ingen privatisering av Vattenfall under den borgerliga regeringen 1991-1994. Det betyder dock inte att det finns några garantier för framtiden. På bilden Akkats kraftstation.

Foto: Bengt-Åke Persson

Ledare2020-11-04 06:03
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Det finns många intressanta kapitel i boken "Kompromisskungen" (Ekerlids förlag), skriven av tidigare landshövdingen och C-tungviktaren Per-Ola Eriksson med hjälp av frilansjournalisten Lena Callne.

En episod, som var okänd för mig, var när Per-Ola Eriksson satte stopp för en privatisering av den statliga energijätten Vattenfall under den borgerliga fyrpartiregeringen 1991-1994.

Under ett möte med Centerpartiets riksdagsgrupp 1993 aviserade Thomas Korsfeldt, då statssekreterare i statsrådsberedningen, att regeringen förberedde en utförsäljning av Vattenfall.

"Glöm det", markerade Per-Ola Eriksson.

"Om gruppledaren står på sig kommer det att bli regeringskris", varnade Korsfeldt.

"Då får det bli så", avslutade Eriksson.

Dagen därpå kallades Per-Ola Eriksson och partiledaren Olof Johansson till dåvarande statsministern Carl Bildt (M).

Eriksson blev utskälld efter noter. Men han vek inte ned sig.

"En seriös fråga om privatisering av Vattenfall har såvitt jag vet inte väckts sedan dess", konstaterar Eriksson.

Så är det. Under alliansstyret 2006-2014 genomfördes i och för sig en del privatiseringar. Men den M-ledda regeringen aktade sig för att röra de statliga kronjuvelerna – Vattenfall, LKAB och Sveaskog.

Det betyder emellertid inte att det finns några garantier för framtiden.

Varje riksdagsår brukar det upp dyka upp någon ny borgerlig riksdagsmotion med krav på utförsäljning. Ett exempel är Joar Forssell (L)  som vill utreda en avveckling av i princip allt statligt ägande – inklusive Vattenfall, LKAB och Sveaskog. (riksdagsmotionen 2018/19:50).

Därför gäller det att fortsätta rida spärr mot privatiseringsivrarna och tala om värdet av staten äger nationaltillgångar som skog, malm och vattenkraft.

Dels ger utdelningen från de statliga bolagen ett betydande tillskott till statskassan. Trots coronakrisen blev utdelningen från Vattenfall hela 3,6 miljarder kr i år. Under fjolåret var utdelningen två miljarder kr.

Dels är de statliga bolagen verktyg för att kunna förverkliga viktiga samhällsmål. Till exempel är det inte säkert att ett privatägt Vattenfall, som bara skulle ha fokus på vinstsiffran i nästa kvartalsbokslut, hade varit lika intresserat av att utveckla Hybrit (en fossilfri stålproduktion) och att bidra i omställningen till ett hållbart samhälle.

Det är argument som tål att upprepas många gånger inför valet 2022.

Per-Ola Eriksson vann fajten mot Carl Bildt 1993. Men det betyder inte att frågan är avförd från den politiska dagordningen för all framtid. Det finns fortfarande marknadsvurmande krafter som ser fler privatiseringar som lösningen på allt.